Noll i export av motorfordon precis som i mars, teleprodukter uppgick till några tusenlappar, metallvaror minus 98,5 procent, maskiner minus 88 procent samt eltekniska produkter och elapparater minus 98,6 procent allt i jämfört med april i fjol. Det rör sig mot noll eller marginellt låga siffror.
Vi räknar därmed att det försvinner ungefär 4 Mdr kr i förädlingsvärde i år genom minskad export till Ryssland. Omräknat motsvarar det 3 600 helårsanställda i Sveriges teknikindustri eller 7 000 i hela industrin. Detta är bra. Sveriges industri har i dagsläget stor brist på arbetskraft (se mer om arbetsmarknaden nedan). En del anställda som är involverade i handel med Ryssland kan nu frigöras till andra uppgifter och/eller arbeta med att bearbeta andra marknader.
Stark arbetsmarknad med stora matchningsproblem
Den senaste tidens data över arbetsmarknaden visar på en fortsatt stark utveckling. Sysselsättningen ökade även i maj, liksom arbetskraften vilket är positivt. Antalet nyanmälda nya jobb steg också i maj och är på en hög nivå. Varslen är samtidigt låga och anställningsplanerna positiva.
Trots positiva anställningsplaner och brist på arbetskraft är arbetslösheten relativt hög (7,8 procent enligt AKU) speciellt långtidsarbetslösheten. Antalet kvarstående lediga jobb har också stigit snabbt och är på en historiskt hög nivå.
Det har tyvärr inte hänt så mycket med långtidsarbetslösheten enligt arbetsförmedlingens veckostatistik. Nära 50 procent av de arbetslösa har varit det i åtminstone tolv månader. Samtidigt är det brist på arbetskraft och många lediga jobb vilket tyder på att dessa personer ligger långt ifrån arbetsmarknaden. Det tyder på stora matchningsproblem.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
