Rysslands anfallskrig mot Ukraina är långt ifrån hela förklaringen, politiska beslut fattade i Sverige har också haft en betydande påverkan. Inte minst bidrog ökningen av reduktionsplikten vid årsskiftet till prisökning i synnerhet på diesel.
Moderaterna beräknade i somras att en anpassning till EU-kravet skulle innebära en sänkning av dieselpriset med minst 5 kr per liter vid pump. Att göra denna anpassning skulle kunna vara en befogad åtgärd i en ekonomi som är påverkad av hybridkrigföring.
Dessutom finns det anledning att se över avdragsrätten för arbetsresor med en ytterligare betydande höjning av reseavdraget. 18:50 kr per mil har gällt sedan 2009. Rimligen borde en ny regering höja ersättning till mer än 25 kr per mil, vilket var den avgående regeringens förslag.
Avmattningen på arbetsmarknaden fortsatte i augusti
Den senaste tidens statistik visar på en fortsatt stark arbetsmarknad. Men de tendenser till avmattning som noterades i juli syns även i statistiken för augusti. Arbetslösheten ligger nu runt 7 procent.
Enligt olika statistikkällor steg sysselsättningen under förra året och under första halvåret i år. Arbetsförmedlingens statistik över nyanmälda och kvarstående lediga jobb indikerar att vi borde ha kunnat haft en ännu starkare uppgång i sysselsättningen.
I augusti fanns runt 165 000 lediga jobb, vilket är högt i ett historiskt perspektiv. Att det finns många lediga jobb samtidigt som arbetslösheten är relativt hög visar på tydliga matchningsproblem, något som inte är en nyhet.
Den ekonomiska utvecklingen kommer framöver tydligt försvagas i spåren av stigande och höga elkostnader, kvarvarande flaskhalsproblem och högre räntor. Detta kommer med fördröjning att slå på arbetsmarknaden och medföra en stigande arbetslöshet.
Stabil svensk export till EU i 50 år
Sverige har sedan länge haft nära handelsförbindelser med EU. Redan i slutet av 1800-talet dominerade på samma sätt de länder som motsvarar EU idag, som importörer av svenska varor.
1973 fick Sverige frihandelsavtal med EG via dåvarande medlemskap i Efta. Benar vi upp handelsstatistiken så kan vi se att andelen export från Sverige till EU, inklusive Storbritannien, har legat på en påfallande stabil nivå i nära femtio år med en tendens till att ha ökat något.
Slår vi ihop EU och Efta framkommer att andelen export till Europa som andel av total export är mycket hög, ca 80 procent. Även den siffran är stabil över tid, och som sagt kanske till och med sekellång tid.
I korten ligger tyvärr därför att Sverige går mot ett mindre gynnsamt exportår nästa år. När ECB och övriga centralbanker inom EU har varit nödgade att dra upp sina styrräntor så urholkas hushållens disponibla vinster. Hushållen väntas prioritera konsumtion av nödvändiga varor samtidigt som investeringsvaror får ta en stor smäll.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
