EU:s industripolitik har alltmer gått från att skapa goda förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet till att politiken identifierar vilka teknologier som gynnas. EU har dessutom lättat på statsstödsreglerna.
Den 30-årsfirande inre marknaden har varit en stor framgång som kan länkas direkt till EU-ländernas mångåriga välståndsutveckling och ökade internationella konkurrenskraft. Men USA håller ställningarna som rikast och har till och med ökat sitt försprång som världens rikaste normala land, mätt i BNP per capita.
Det är inte troligt att nuvarande strömningar inom EU, som delvis går ut på att luckra upp konkurrensregler och statsstödsregler, kommer att hjälpa Europa att komma ifatt USA. Medan USA:s BNP per capita ökat med 29 procent sedan år 2000 är motsvarande utveckling för Frankrike 15 procent och för Tyskland 24 procent.
Industriekonomernas bedömning är att USA kommer att fortsätta dra ifrån. Med tanke på att EU:s inriktning just nu domineras av ESG-frågor, betydande protektionism och stora inslag av (över)statlig styrning är det svårt att se annat än att EU kommer att fortsätta tappa mark till USA.
Riksbankskurerna biter – svagt i Sverige och Europa
Utfallet i SCB:s BNP-indikator tyder på att det går fortsatt trögt för Sveriges ekonomi eller minus jämfört med tredje kvartalet förra året och noll jämfört med andra kvartalet i år. Att Sverige går knaggligt är i mångt och mycket men inte uteslutande ett resultat av en prekär ekonomisk situation för hushållen.
Hushållens finansiella skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst ligger tillsammans med Norges dito i världstopp. Hushåll som under nollränte- eller minusränteperioden tog lån till fast ränta blir framöver nödgade att rulla om lånen till betydligt högre räntenivåer än tidigare.
Euroområdets inflationstakt fortsatte att avta enligt preliminära data för oktober. HICP, harmoniserat KPI, exklusive energi ökade med 0,2 procent från september och närmar sig därmed inflationsmålet eller 0,17 procent i annualiserad månadsförändring.
Preliminära BNP-siffror presenterades också av Eurostat för euroområdet. Det blev -0,1 procent för valutaunionen sammantaget jämfört med andra kvartalet i år. Jämfört med tredje kvartalet förra året var euroområdets BNP tillväxt +0,1. Det är i stort sett bara Frankrike och Spanien som visar lite momentum, om än avtagande.
Industriekonomerna noterar att inflationstakten avtar och ekonomisk tillväxt är på väg att till och med gå mot minus för euroområdet, lite ungefär som penningvårdande centralbanker tänker och hoppas. Sverige ligger lite efter euroområdet vad gäller inflationstakt men trenden är ändå ganska klar.
Stora skillnader i kraftslagens capture rate under oktober
Elpriset har varierat kraftigt under oktober. Inte minst till följd av kraftigt varierande vindkraftsproduktion under månaden. Detta har resulterat i stora skillnader i kraftslagens capture rate, som är andelen av det genomsnittliga spotpriset under en viss period som faktiskt fångas av respektive kraftslag.
Industriekonomernas genomgång visar att capture rate för vindkraften landade på en ny lägstanivå under oktober. Allra lägst blev det för vindkraftverken i Norrland. Omvänt gäller såväl för både vattenkraften och kraftvärmen, som nådde nya toppnoteringar.
Förklaringen till de stora skillnaderna kraftslagen emellan återfinns i vindkraftens kannibalisering – som alltså uppstår eftersom vindkraften, när den är tillräckligt utbyggd, kan trycka ner elpriset till låga nivåer i ett helt elområde.
Elpriset har varit negativt just under de dygn då vindkraften producerat som bäst, vilket i stor utsträckning bidragit till att dra ned snittet för kraftslagets fångade elpris aktuell månad. De andra kraftslagen har samtidigt anpassat produktionen utifrån efterfrågan och därmed producerat mest när priset varit högt.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
