Med tanke på de motvindar som mött de svenska hushållen det senaste året, är det ingen överraskning att hushållens konsumtion vikit ner sig ordentligt de senaste kvartalen. Real disponibel inkomst svagt jämfört med föregående år, vilket är ett ovanligt förlopp. Dessutom drabbades hushållen av stigande boräntor och kraftiga fall i förmögenheten, via fallande börser och fastighetspriser.
Summa summarum blev 2022 ett anständigt år för Sverige i ekonomiska termer mätt. Den snabba inbromsningen under loppet av året ger emellertid anledning till oro.
Skuldtyngda hushåll och vikande lönsamhet sänker Sverige
Hur oroliga ska vi vara för den ekonomiska utvecklingen under 2023 och 2024? I nästa veckas konjunkturrapport lägger Industriekonomerna ut texten kring våra perspektiv för de kommande två åren.
Media hälsas välkommen till en pressträff på tisdag den 7 mars klockan 09.00 i lokalen Stallet 2 i Svenskt Näringslivs lokaler, Storgatan 19, Stockholm. Frukost från klockan 08.30. Industriekonomernas Bengt Lindqvist och Mats Kinnwall står för presentationen.
Rapporten publiceras även på Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas webbplatser i samband med pressträffen.
Produktivitet och reallöner hand i hand
Industriekonomerna djupdyker i veckans nyhetsbrev i produktivitetsmätningens konst och sambandet mellan produktivitet och reallöner samt hur dessa storheter har utvecklats över tid. Slutsats ett är att produktivitetstillväxten har växlat ner och visar inga större tendenser till att tillta.
På det glada 1960-talet var produktivitetstillväxten hög eller omkring 3,7 procent per år. 1970–1980-talet växlade tillväxten ner på grund av Sveriges omfattande ekonomiska problem. 1990-talet tilltog den ånyo genom bland annat som följd av IT-revolutionen. Perioden 2000–2009 avtog den igen till omkring en procent per år. Därefter fram till corona hade den växlat ner till 0,5 procent per år.
Reallönetillväxten har följt med och har avtagit sedan 2010 jämfört med perioden 2000–2009. Högst tillväxt visade reallönerna under 1960-talet, 4,8 procent per år. Slutsats två är att Sveriges totala utveckling av reallöner och produktivitet de senaste dryga 60 åren följer varandra väl.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
