13 oktober 2023

Svensk ekonomi står som väntat och stampar


Riksdagshuset

Industriekonomerna: Ny statistik om industriproduktionen lyckades inte rucka på förväntningarna om att produktionsvolymen för teknikindustrin förväntas öka för helåret, men minska i basindustrin.

Volatiliteten i teknikindustrin är inte lika omfattande som tidigare. Förra året skedde omfattande produktionsstörningar främst för tillverkare av motorfordon som hade lite svårt med komponentförsörjningen. Situationen nu är att fordonsindustrin försöker beta av en relativt omfattande orderstock. Order och leveranser för de två svenska fordonsjättarna Scania och Volvo visar det.

Basindustrin i Sverige har haft det besvärligt sedan mitten av år 2021. Produktionsnivån i augusti 2023 jämfört med motsvarande period år 2021 har minskat med omkring nio procent i volym. Plågan för sektorn springer ur flera faktorer. Försvagad byggsektor och strukturellt minskad efterfrågan av vissa papperskvalitéer är två exempel.

BNP-indikatorn för augusti visar ett fall i BNP med 0,2 procent från i juli. Aktiviteten i ekonomin var dock fortsatt något högre än i augusti för ett år sedan, kalenderkorrigerat plus 0,3 procent.

I juni var Industriekonomernas prognos för BNP-tillväxten 2023 minus 0,2 procent. Om svensk ekonomi dämpas något ytterligare under hösten och vintern är den prognosen rimlig. Förväntningar om ytterligare räntehöjningar samt risken för en ökad geopolitisk oro i spåren av konflikt i mellanöstern talar för att det kan bli ännu något svagare.

Dämpad konsumtion och fallande inflation

De svenska hushållen ökade sin konsumtion med 0,6 procent i augusti jämfört med samma period föregående år. Med ungefär lika mycket ökade konsumtionen mellan juli och augusti. Att uppgången under året är så pass liten indikerar att hushållen fortsätter hålla hårt i plånboken samtidigt som den svaga uppgången visar på hushållens motståndskraft i det hårda, ekonomiska klimatet samhället befinner sig i.

Bilköp bidrog till att lyfta konsumtionen, delkomponenten transport steg med 4,8 procent. Mindre pengar gick till el och värme, där delkomponeten bostad, el, gas och uppvärmning sjönk med 2,5 procent, jämfört med augusti föregående år.

Återhållen konsumtion avspeglas i fortsatt fallande inflation, som dock sjönk mindre än väntat. Inflationsmåttet som Riksbanken tittar på inför sina räntebeslut, KPIF, sjönk till 4,0 procent i september. Med det internationellt jämförbara inflationsmåttet HIKP så fortsätter Sveriges inflation att ligga något under Eurozonens.

Inflationsförväntningarna har fortsatt att falla tillbaka. På ett års sikt uppgick förväntningarna, enligt Prospera, i oktober till 3,5 procent.

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer

Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi