Råvarufrågorna har under senare år aktualiserats och kommit i fokus. Bland annat drivet av miljö- och klimatutmaningar. En annan drivkraft har varit geopolitiska spänningar och kriget i Ukraina. Europa fick och får betala ett högt pris för att man gjort sig beroende av energi och andra råvaror från Ryssland. Även pandemin tydliggjorde sårbarheten i de globala värdekedjorna.
I dagens nyhetsbrev tittar Industriekonomerna på råvarufrågorna på djupet. Det är ett ämne som vi kommer att återkomma till och gräva vidare i.
En av utmaningarna är omställningen inom fordonsindustrin som väntas medföra att det blir 30 gånger fler elfordon 2030 jämfört med idag. Det i sin tur väntas medföra att efterfrågan på exempelvis litium, kobolt, mangan och nickel ökar flerfaldigt.
Vad betyder detta för Sveriges industrisatsningar? Först kan vi konstatera att satsningarna inte kommer att få någon nämnvärd effekt på prisutvecklingen. Svensk ekonomi uppgår endast till 0,6 procent av världsekonomin. Satsningarna i Sverige kommer därmed inte att begränsas av någon brist på råvaror, oavsett vad Sverige väljer att göra med sina naturtillgångar.
Företag inom tekniksektorn kommer i första hand vara intresserade att få säker tillgång till kostnadseffektiva rå- och insatsvaror. Om inte goda villkor för råvaruutvidgning i Sverige kommer på plats kommer därför industriföretagen att vända sig till utländska leverantörer.
Den senaste tidens ökade politiska samsyn gällande behovet av gruvbrytning i Sverige ger visst hopp om att Sverige snabbt kan träda fram och ta sin plats när kartan ritas om. Men om det ska lyckas behöver de hinder som står i vägen för att börja bryta i Sverige tas bort. Och det kräver ett skyndsamt beslut. Det råder nämligen inte några tvivel om att andra demokratiska länder med liknande förutsättningar, som Kanada och Australien, är hack i häl och tävlar om samma plats.
Fed närmar sig toppen – sänkningar till hösten?
Som väntat höjde Federal Reserve styrräntan med 0,25 procentenheter i veckan. Centralbanken signalerar samtidigt att man är inställd på ytterligare räntehöjningar men att den kommande ekonomiska utvecklingen blir avgörande. Fram till dags dato har Fed varit inställd på autopilot – ”räntenivån ska upp” – så veckans ändrade språkbruk och avstängning av autopiloten, innebär en tydlig förändring.
Fed-beskedet rörde marginellt förväntningarna på framtida styrränta. Marknaden räknar fortfarande med att Fed höjer räntan med 0,25 procentenheter ytterligare en gång fram till juli; det perspektivet ändrades inte signifikant efter gårdagens Fed-möte.
Trots flera hoppingivande tecken på avtagande inflationstryck behåller således Federal Reserve fingret på avtryckaren. Huvudskälet till fortsatt vaksamhet är att USA:s arbetsmarknad fortfarande är stark.
Givet det historiska mönstret och vår BNP-prognos, borde arbetslösheten stiga till cirka fem procent under 2023. Givet Federal Reserves aktivistiska historia verkar marknadens bedömning realistisk: mycket talar för att centralbanken inleder en process med räntesänkningar i slutet av 2023.
Även på vår sida av Atlanten fortsatte tunga centralbanker att strama åt penningpolitiken: såväl ECB som Bank of England (BoE) höjde sina styrräntor med 0,5 procentenheter. Räkna med ytterligare stigande centralbanksräntor i Europa även om höjningstakten rimligen kommer att avta.
Recessionsspöket visar sig
BNP-data för USA:s fjärde kvartal kom in på 2,9 procent i årstakt. Skrapar vi lite på ytan ser dock BNP-siffran ut att överskatta den underliggande styrkan. Fokuserar vi på slutlig inhemsk efterfrågan var den oförändrad jämfört med tredje kvartalet. Gapet mellan BNP och slutlig inhemsk efterfrågan motsvarades av rejäla bidrag från lageruppbyggnad och nettoexport.
Fallande bostadsinvesteringar och svaga siffror för investeringar i övrigt blir svårt för hushållen att framöver väga upp i form av ökad konsumtion. Mycket tyder sammantaget på att USA kommer att falla ner i en, förhoppningsvis mild, recession under de närmaste kvartalen.
Kina ser ut att ha möjligheter att kvickna till efter ett mycket svagt 2022, bland annat tack vare den slopade zero-covid-politiken.
I Tyskland har konjunkturindikatorerna stabiliserats på sistone men mycket talar ändå för att Europas största ekonomi är på väg mot recession, definierat som två konsekutiva negativa BNP-kvartal.
I Sverige släckte SCB:s senaste dusch av data många förhoppningar, när BNP-indikatorn som gjordes för tidigare månader reviderades i kombination med december månads svaga utfall. Det resulterade i ett fall med 0,6 procent för fjärde jämfört med tredje kvartalet.
Den svaga decembernoteringen innebär ett besvärande underhäng för inledningen av 2023 och innebär en reell risk för ytterligare ett negativt kvartal.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
