Basindustrin i Sverige har under lång tid haft stor betydelse för den svenska ekonomin genom de värden som genereras i form arbetstillfällen, skatteintäkter samt ett ökat materiellt välstånd. Förutom att vara en viktig producent av flera centrala produkter som behövs i samhället, är basindustrin en betydelsefull underleverantör till andra industrier i Sverige. Företagen skapar dessutom tusentals jobb inom den svenska ekonomin genom att i sin tur efterfråga varor och tjänster från övriga branscher.
Basindustrins företag är råvarubaserade och kapitalintensiva och det höga exportberoendet gör att dessa i hög utsträckning påverkas av den globala konjunkturen och andra händelser i världsekonomin. Den internationella konkurrensen ställer dessutom krav på flexibilitet och tillgång till kompetent arbetskraft för företagen – inte minst då flertalet branscher genomgår stora förändringar för att möta den stigande efterfrågan på klimatsmarta produkter.
Därför är den makroekonomiska utvecklingen viktig att följa i såväl Sverige som i omvärlden. Industriarbetsgivarna publicerar här löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher
Basindustrin i siffror
- Basindustrin exporterar drygt 90 procent av allt som produceras
- Basindustrins andel av den totala svenska varuexporten uppgår till nästan 20 procent
- Cirka 54 procent av basindustrins export går till EU-27 och Tyskland är en av våra viktigaste handelspartners med en exportandel på 15 procent. Utöver EU-27 länderna är Storbritannien, Norge och USA viktiga exportmarknader för den svenska basindustrin. Läs mer i rapporten Den svenska basindustrins export.
I veckan publicerade Konjunkturinstitutet (KI) sin konjunkturbarometer för januari. Den sammantagna barometern visar fortsatt att stämningsläget är något starkare än normalt. I näringslivets olika delar har läget utvecklats likartad de senaste månaderna och en viss dämpning skedde överlag i januari. Hushållssektorn fortsätter att hålla nere indikatorn liksom de flesta delarna av basindustrin, dock inte stål- och metallindustrin. Det senare följer bland annat av att stål- och metallindustrin förväntar sig att produktionen ökar de kommande månaderna. Efter att produktionen har backat sedan 2018 och är på en historisk låg nivå vore en vändning mycket välkommet. I skogsindustrin är det dock fortsatt mycket mörkt.
Konjunkturrapporter
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera.
Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Förutom våra konjunkturrapporter har vi samlat fler av våra ekonomiska rapporter här.
Ta del av äldre konjunkturrapporter från Industriarbetsgivarna
Industrins betydelse för välståndet
Basindustrin är fortsatt central för det svenska välståndet. Företagen inom massa- och pappersindustrin, sågverksindustrin, stål- och metallindustrin, gruvindustrin och byggnadsämnesindustrin skapar ett stort exportvärde och har ett högt förädlingsvärde. Dessutom ligger svensk basindustri i framkant när det gäller den gröna omställningen. Många av basindustrins företag är världsledande när det gäller att tillverka produkter med så lågt klimat- och miljöavtryck som möjligt.
Under 2021 släppte Industriarbetsgivarna ett antal rapporter med syftet att belysa basindustrins betydelse för samhällsekonomin. Först ut var rapporten om skogsnäringen, som släpptes den 10 mars och uppdaterades 2022 respektive 2025. Den 29 oktober kom rapporten om stål- och metallindustrin.
Fler rapporter från Industriarbetsgivarnas ekonomer:
Kontakt
