Med nuvarande globala klimatavtryck räcker budgeten för koldioxidutsläpp till 2030. Det innebär att då ”sprängs” IPPC:s 1,5-gradersmål. Hade världen haft samma koldioxidintensitet som Sverige skulle den globala budgeten vara förbrukad först år 2081. Världen hade alltså köpt 50 år extra med Sveriges klimatavtryck.
Ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt och handelssystem med utsläppsrätter, ger både flexibilitet till företagen och är kostnadseffektiva för samhället. Dessutom skickar de viktiga investeringssignaler om vart samhället är på väg, om styrningen implementeras långsiktigt.
Sverige ska dock inte försöka gå före andra genom att överimplementera EU-lagstiftningen och ställa specifika krav på näringslivet i form av så kallad gold-plating. Lagstiftade krav hämmar innovation och teknikutveckling och blir bara dyrt för samhället.
Ett fullt utvecklat system för utsläppshandel inom EU innebär visserligen inte att EU:s utsläpp blir mindre om svensk industri ökar sin marknadsandel. Men eftersom svensk industri kan leverera mer förädlingsvärde per ton koldioxid, blir EU:s samlade förädlingsvärde större ju större den svenska industrins marknadsandel är.
Det finns stort utrymme för politiken att stötta utvecklingen ytterligare. En lyckad klimatomställning kräver även fler utbildningsplatser, utbildad arbetskraft, forskning, utveckling, spridning av teknik, digitalisering med 5G-utbyggnad samt tillgång till kapital. Och i grunden är en nyckelfaktor för en konkurrenskraftig och klimatsmart svensk industri tillgång till fossilfri, planerbar el när och där den behövs till konkurrenskraftigt pris.
Kinas ekonomi har kvicknat till
Ekonomin i Kina kvicknade till under första kvartalet i år. BNP-tillväxten ökade med 4,5 procent jämfört med motsvarande kvartal förra året och med 2,2 procent jämfört med närmast föregående kvartal. Data för andra kvartalet kommer att visa fin-fina siffror om man jämfört med andra kvartalet förra året då nedstängningar bland annat i storstäder minskade den ekonomiska aktiviteten. Vi räknar med en BNP-tillväxt på fem procent för hela 2023 som dämpas till 4,2 procent 2024 då virusåterhämtningen avtar. Detta är högt i ett internationellt perspektiv, men lägre än vad Kina mäktat med tidigare.
Om Kina ska sikta in sig på att bli världens största ekonomi är det just tjänster man behöver inrikta sig på. Och det är just så ekonomin där utvecklas just nu. Industriproduktionen går lite halvknaggligt för närvarande för att vara Kina eller 2,5 procent upp jämfört med första kvartalet förra året. Tjänsteproduktionen ökade med 5,4 procent.
Tysk kärnkraft är nu helt avvecklad – vilket bedöms påverka elpriserna
De tre sista reaktorerna har nu stängts i Tyskland. Därmed är landet helt utan kärnkraft för första gången på över 60 år. Eftersom tyskarna hade sparat de tre största reaktorerna till sist är bortfallet av planerbar produktion i elsystemet i norra Europa betydande.
Tyskarnas plan är att fasa ut såväl kärnkraft som kolkraft ur elmixen – samtidigt som elbehovet förväntas öka markant. Detta genom få in stora mängder vind- och solkraft i systemet. Att få det att fungera i praktiken är samtidigt svårt eftersom olika kraftslag och tekniker bidrar till elsystemet på olika sätt, vilket alltför ofta ”glöms” – inte minst i Tyskland.
Det mesta talar för att vi, allt annat lika, kan förvänta oss tydliga effekter på elpriserna. Det följer nämligen av marginalprissättningen på elområdet. När stora volymer planerbar elproduktion försvinner – med lägre rörlig kostnad än fossil kraftproduktion – blir tillfällena helt enkelt flera när utbud möter efterfrågan på högre prisnivåer.
Det nu dags att börja utgå från elsystemens behov och samtidigt lämna politiska låsningar kring olika fossilfria kraftslag bakom sig runt om i hela Europa. Utgångspunkten bör generellt vara att elsystemet är till för elanvändarna och inte för enskilda kraftslag eller tekniker. Inriktningen bör vara att styra mot ett fossilfritt elsystem till låg total systemkostnad. Detta där de funktioner som krävs i elsystemet premieras i stället för enskilda kraftslag. Förhållningssättet bör vara teknikneutralt eftersom det på förhand är svårt att veta vilka tekniska lösningar som växer fram.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
