Men coronautbrottet har påverkat basindustrin negativt och ju längre den globala pandemin pågår, desto större blir effekterna för den export- och investeringstunga basindustrin. Det konstaterar chefekonomen Kerstin Hallsten i årets andra ekonomiska bedömning från Industriarbetsgivarna.
– Initialt drabbades basindustrin av problem i distributionskedjorna, med brist på insatsvaror, containrar och stigande fraktkostnader, men produktionen har i stort hållits igång och man har levererat på tidigare orders, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.
– Däremot har fallande efterfrågan och priser på många av industriernas produkter samt dyrare produktions- och leveranskostnader pressat lönsamheten. Utlandsberoendet gör att den pågående pandemin får en tydlig negativ effekt på svensk basindustri. I många fall har handeln med vissa länder helt upphört då gränser stängts och samhällen stängts ner.
– Samtidigt har det funnits vissa ljusglimtar bland annat till följd av att vårt samhälle inte har varit lika nedstängt som i anda länder, säger hon.
Sammantaget bedömer Industriarbetsgivarna att produktionen i basindustrin faller med 6 procent under 2020 och stiger sedan med 5 procent 2021. Och det innebär att produktionen inte återhämtar sig till de nivåer som var före coronapandemins utbrott under 2019.
Osäkert läge kräver scenarier
Det ytterst osäkra läget gör att Industriarbetsgivarna valt att analysera olika scenarier, eftersom ingen kan med säkerhet säga hur epidemin och flockimmuniteten utvecklas, när tester och vaccin är på plats och hur mycket samhällen öppnar upp. Därför baseras prognoserna på två scenarion: ett basscenario samt ett scenario med längre utbrott och längre tid med restriktioner under 2020.
I basscenariot räknar Industriarbetsgivarna med att BNP i Sverige faller med 6 procent i år och ökar med 3,8 procent 2021. I euroområdet väntas BNP sjunka med 7,2 procent i år och öka med 4,4 procent 2021.
I scenariot med ett längre utbrott under en längre tid räknar Industriarbetsgivarna med att BNP i Sverige faller med 8,3 procent i år och ökar med 4,4 procent 2021. Motsvarande siffror för euroområdet är 10 procent och 5,4 procent.
– Den kraftiga konjunkturnedgången globalt, i euroområdet samt i USA kommer att sätta tydliga spår i den svenska ekonomin, eftersom Sverige är ett land med stor exportsektor, säger Kerstin Hallsten och varnar regeringen för att använda allt finanspolitiskt utrymme för att stödja de branscher som drabbas initialt.
– Om krisen drar ut på tiden påverkas ekonomierna mer strukturellt. Värdekedjor och nätverk mellan företag, som tar lång tid och är kostsamma att bygga upp, kan då brytas. Risken finns att tillväxten växlar ned ytterligare och att återhämtningen försvåras och försenas, säger hon.
Samtidigt är ett ökat fokus på klimat och hållbarhet i samhället, både i Sverige och globalt, en möjlighet för basindustrin.
– Produkter från skogen och metaller är viktiga för att minska koldioxidutsläppen. Svensk basindustri ligger i framkant när det gäller hållbar produktion och att bidra till ett minskat klimatavtryck. Ett exempel är projektet Hybrit som syftar till att drastiskt minska stålindustrins utsläpp av koldioxid. För detta måste basindustrin dock ges möjlighet att kunna utvecklas och växa, avslutar hon.
Hela rapporten finns här.
I media:
- ”Basindustrin mindre krisdrabbad än övrigt näringsliv” (SR Ekot, 2020-06-03)
- ”Prognos: Oro för basindustrin i höst – Chefsekonomen kommenterar” (DiTV, 2020-06-03)
- ”INDUSTRIARB: INDUSTRI PÅVERKAS ALLT MER, SVENSK BNP -6,0% I ÅR” (SvD 2020-06-03)
- ”Utdragen coronakris skadlig för basindustrin” (Arbetsmarknadsnytt 2020-06-03)
