De frågeställningarna var i fokus när Industriarbetsgivarna och Transportföretagen anordnade ett gemensamt seminarium i Almedalen om kompetensförsörjning. Just nu är utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskolan aktuell. Utredningen leds av Lars Stjernkvist, kommunalråd (S) i Norrköping. Han förklarade:
– Vi behöver planera annorlunda. Det finns en målkonflikt när det gäller elevens fria val och arbetslivets behov. Just nu står många utbildningsplatser tomma, samtidigt som företagen skriker efter utbildad arbetskraft.
Dagens modell håller inte
Situationen är inte hållbar på sikt och därför har regeringen tillsatt en utredning hur gymnasieskolan och komvux bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov.
– Den modell vi har i dag håller inte. Eleverna står för dimensioneringen och kommunerna levererar utbildningen. Samhället som står för finansieringen måste se över modellen. Det är självklart bra med valfrihet och etableringsrätt, men vi måste använda varje satsad krona rationellt, sade Lars Stjernkvist.
Han underströk också vikten av att utbildningarna snabbt leder till jobb och hänvisade till Skolverkets undersökning om de olika gymnasieprogrammen och hur situationen ser ut gällande jobb två år efter avslutad utbildning.
– Två år efter att de som gått ut fordons- och transportprogrammet så är 90 procent ute på arbetsmarknaden och är självförsörjande. Motsvarande siffra på det estetiska programmet är 44 procent, sade Lars Stjernkvist.
Viktigt med livslångt lärande
Fredrik Gunnarsson, ansvarig för kompetensförsörjning på Industriarbetsgivarna ser positivt på utredningen.
– Vi är väldigt nöjda med dagens diskussioner och det är tydligt att våra branscher ses som viktiga parter, sade Fredrik Gunnarsson.
Han lyfte också frågan om det livslånga lärandet och underströk vikten av yrkesvux.
– Om individerna fortsättningsvis ska få välja sin gymnasieutbildning så måste det till en struktur som klarar av att också upprätthålla kompetensbehovet hos industrin.