Den här veckan har det varit mycket fokus på lönebildningen och kommande avtalsrundan. Konjunkturinstitutet (KI) har kommit ut med en ny Lönebildningsrapport och Medlingsinstitutet har haft en konferens om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.
Behövs Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport?
Lönebildningsrapporten är som vanligt en lång, välskriven och fyllig rapport med många intressanta analyser. Bland annat analyseras produktivitet, lönsamhet, förädlingsvärdepriser och arbetsmarknadens struktur. Det analyseras också vilket förädlingsvärdepris och vilken nominell löneökningstakt som är förenliga med inflationsmålet.
Varför skriver då Konjunkturinstitutet denna rapport? Jo, det är regeringen som har gett Konjunkturinstitutet i uppdrag att ta fram rapporter om ”de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen” (Förordning (2007:759). Tanken är att rapporterna ska vara ett faktaunderlag till arbetsmarknadens parter, men även ett underlag till Medlingsinstitutet.
En fråga man kan ställa är vad som menas med ”samhällsekonomiska förutsättningar”? Hur ska man tolka uppdraget? Vad bör tas upp? Rimligtvis handlar samhällsekonomiska förutsättningar om hur exempelvis produktiviteten utvecklas på lång sikt. Det är en viktig parameter, liksom utvecklingen av förädlingsvärde och priser på sikt.
Sverige ingen isolerad ö
Men det som är den centrala samhällsekonomiska utgångspunkten för lönebildningen är den internationella konkurrenskraften. Sverige är ingen isolerad ö, svenska faktorer kan inte styra lönebildningen. Enligt Industriavtalet ska lönebildningen syfta till att förstärka konkurrenskraften och skapa goda villkor för företagens anställda. Arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan är alltså ense om detta. Ordet ”internationell konkurrenskraft” nämns endast en gång i den senaste Lönebildningsrapporten. Ur det perspektivet är rapporten inte ett speciellt hjälpsamt och användbart faktaunderlag.
KI anser uppenbarligen att en analys av vilken nominell löneökningstakt som är förenligt med inflationsmålet är en viktig samhällsekonomisk förutsättning eller restriktion för lönebildningen. Som arbetsgivarsidan framhållit vid upprepade tillfällen är så inte fallet. Lönerna sätts inte i syfte att hjälpa Riksbanken att uppnå sitt mål.
Det är inte heller hjälpsamt att de anger en siffra för en långsiktig löneökningstakt när svensk ekonomi är i konjunkturell balans. Även om de lyfter fram att den faktiska löneökningstakten kan avvika från den långsiktiga löneökningstakten under enskilda år och att osäkerheten är hög – särskilt kring synen på den långsiktiga produktivitetstillväxten – är risken stor att det är just siffran som får spridning, utan dessa reservationer.
Det är extra problematiskt i dagsläget att KI:s långsiktiga bedömning bygger på en förhoppning om att tillväxten i produktiviteten stiger på sikt. KI lyfter dock att bedömningen är osäker, både när det gäller takten och från vilken tidpunkt tillväxten blir högre. Återigen – den långsiktiga produktivitetsutvecklingen är en viktig faktor för lönebildningen men ytterst är det en förbättrad internationell konkurrenskraft som ska vara styrande.
Så summa summarum – behöver arbetsmarknadens parter detta underlag? Är det kanske så att läget var annorlunda 2007 när förordningen antogs? Och om KI ska skriva en dylik rapport, är det lämpligt att den publiceras några månader innan nya avtal ska komma på plats? Eftersom KI betonar att den långsiktiga lönenivån som tas fram inte ska tolkas som en rekommendation från KI om lämplig löneökningstakt under nästa avtalsperiod vore det lämpligt med en annan tidpunkt för publicering.
Ett nyhetsbrev från Industriarbetsgivarnas ekonomer
Välkommen att prenumerera på ett nytt ekonomiskt nyhetsbrev! I brevet kommenterar Industriarbetsgivarnas ekonomer de senaste nyheterna på ekonomiområdet, med särskilt fokus på basindustrin. Det skickas ut ungefär varannan vecka till dig som är prenumerant. Dela gärna nyhetsbrevet med dina kollegor och tipsa dem om att prenumerera.
Mer ekonomisk analys från Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher.
Kontakt
