Seminariet inleddes av Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, som betonade vikten av att bredda perspektivet på arbetsmiljö och säkerhet.
– Basindustrin har en lång tradition av att arbeta systematiskt med den fysiska arbetsmiljön och att förebygga olyckor. Det är vi bra på. Men för att komma ännu längre i säkerhetsarbetet behöver vi också fokusera på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Han lyfte särskilt betydelsen av psykologisk trygghet, där medarbetare vågar ställa frågor, rapportera risker och komma med idéer och förbättringsförslag.
– Psykologisk trygghet handlar om mycket mer än bara trivsel. Det bidrar till ett öppnare arbetsklimat som inte bara stärker säkerheten, utan också skapar förutsättningar för innovation, ökad produktivitet och stärkt internationell konkurrenskraft.
Psykologisk trygghet – en förutsättning för säkerhet och lärande
Nishteman Karalaitis, legitimerad psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet, belyste betydelsen av psykologisk trygghet i högriskorganisationer. I verksamheter där medarbetare möter både fysiska och psykosociala risker, exempelvis stress, långa arbetspass och arbete långt från hemmet, blir det särskilt viktigt att skapa en kultur där människor vågar göra sina röster hörda.
Psykologisk trygghet innebär att medarbetare i ett team känner att de kan ställa frågor, uttrycka åsikter, lyfta misstag och föreslå förbättringar utan rädsla för negativa reaktioner.
Hon betonade att psykologisk trygghet inte uppstår av sig själv. Den formas genom hur människor beter sig mot varandra i det dagliga arbetet. Samtidigt påverkar den gemensamma kulturen vilka beteenden som uppmuntras och vilka som riskerar att tystna.
För industrin, där säkerhetsarbetet bygger på att risker identifieras och förebyggs, är detta särskilt betydelsefullt. Att våga säga ifrån kan vara avgörande för att förhindra en olycka.
Säkerhetskultur byggs i vardagen
Samuel Viik, Health and Safety Manager på Fagersta Stainless/Marcegaglia, gav ett verksamhetsnära perspektiv på hur den fysiska och sociala arbetsmiljön hänger samman.
– Den fysiska och sociala arbetsmiljön handlar i grunden om samma sak – att förebygga att människor far illa. Men riskerna i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är ofta svårare att upptäcka och mäta. Det kan ta lång tid innan konsekvenserna blir synliga.
Han lyfte också betydelsen av ett synligt och aktivt säkerhetsledarskap, beteendebaserad säkerhet och en rättvis kultur där medarbetarna ges möjlighet att påverka.
– Det kan vara så enkelt som att säga hej till varandra. De små handlingarna i vardagen kan tillsammans göra stor skillnad för arbetsmiljön.
Tio år av samverkan kring arbetsmiljön
Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, berättade om industrins partsgemensamma arbetsmiljöarbete och betydelsen av samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Han lät uppmärksamma om att föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö har funnits i tio år. Regelverket har bidragit till att skapa en tydligare struktur för företagens arbete med frågor som arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
Genom gemensamma insatser, kunskap och praktiska verktyg kan företagen få stöd i att utveckla sitt arbetsmiljöarbete. Prevent har en viktig roll i att ta fram stödmaterial och metoder som gör det enklare att omsätta kunskap i praktiken.
– En central utgångspunkt är att arbetsmiljö är en samarbetsfråga. Även när parterna har olika perspektiv finns en gemensam ambition att utveckla säkra och hållbara arbetsplatser.
Tystnadskultur kan dölja viktiga risker
Vad händer när medarbetare inte vågar eller upplever att det saknar mening att säga ifrån?
Annette Nylund, processledande analytiker vid Arbetsmiljöverket, presenterade myndighetens arbete med att undersöka tystnad och tystnadskultur i arbetslivet.
Hon beskrev hur tystnad inte enbart handlar om att medarbetare väljer att undanhålla information. Det kan också handla om organisatoriska strukturer, normer och värderingar som gör det svårt att bli lyssnad på.
– En viktig utmaning är att upptäcka det som inte syns. Bakom formella rapporteringssystem och rutiner kan det finnas informella normer som påverkar vad medarbetare vågar lyfta.
Hon pekade också på att yngre medarbetare i högre grad upplever tystnad och tystnadskultur. För organisationer som vill utveckla sitt säkerhetsarbete är det därför viktigt att inte bara skapa möjligheter att rapportera problem, utan också en kultur där medarbetare upplever att deras synpunkter tas på allvar.
Ledningens engagemang avgörande
Seminariet belyste även betydelsen av ett tydligt engagemang från högsta ledningen.
Lotta Lyrå, vd och koncernchef för Södra, berättade om hur hälsa och säkerhet är en central prioritering i organisationen. Hon betonade vikten av att ledningen tydligt visar vad som kommer först och att säkerheten aldrig får bli en fråga som kompromissas bort.
Budskapet var tydligt: Antingen arbetar man säkert, eller så arbetar man inte alls.
Lotta Lyrå lyfte också behovet av att arbeta med både struktur och kultur.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet utgör en viktig grund, men för att skapa verklig förändring krävs ett närvarande ledarskap och en kontinuerlig dialog med medarbetarna.
– Det är genom samtal med dem som arbetar i verksamheten som ledningen får förståelse för vilka förutsättningar som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.
Erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande
Under eftermiddagen fortsatte seminariet med nätverkande och workshop, där deltagarna fick möjlighet att diskutera dagens frågeställningar, dela erfarenheter och utbyta idéer om hur den psykologiska tryggheten kan stärkas i den egna verksamheten.
Seminariet visade att ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete kräver både tydliga strukturer, ett aktivt ledarskap och en kultur där alla medarbetare känner sig delaktiga.
För Industriarbetsgivarna är arbetet mot nollvisionen – att ingen ska skadas eller drabbas av ohälsa på jobbet – en central utgångspunkt. Genom att förena industrins etablerade säkerhetsarbete med ett ökat fokus på psykologisk trygghet skapas ytterligare möjligheter att förebygga risker, utveckla verksamheter och stärka industrins långsiktiga konkurrenskraft.
Seminariet modererades av Jon Forsell.
Presentationsmaterial från seminariet publiceras på Industriarbetsgivarguiden inom kort.
