25 september 2019

Så framtidssäkrar vi gruv- och stålnationen Sverige


Kollegor i kontrollrum

fterfrågan på svenska metaller, mineral och stålprodukter ökar hela tiden, men bristen på arbetskraft hotar på allvar gruv- och stålbranschens konkurrenskraft.

Därför lanserar vi i dag 15 insatser för gruv- och stålnationen Sverige, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten med flera.

Trots hård internationell konkurrens står sig svensk basindustri stark. Samhällsutvecklingen ställer hela tiden nya krav på infrastruktur, kommunikationsutrustning och hållbara energisystem. Solceller, vindkraft, uppladdningsbara batterier och elektronik kräver alla tillgång till metaller och mineral. 

För att den svenska gruv- och stålindustrin ska kunna möta ökad efterfrågan, fortsatt vara globalt konkurrenskraftig och samtidigt bidra till en grön omställning, sysselsättning och välstånd, finns det en avgörande utmaning som måste hanteras. Eftersom det inte bara är malmen och elen utan framför allt människorna som har gjort den svenska gruv- och stålindustrin framgångsrik, är kompetensförsörjning en av de viktigaste framtidsfrågorna för oss.

Gruv- och stålbranscherna sysselsätter i dag omkring 70 000 personer men bristen på arbetskraft med rätt kompetens är stor, vi har svårt att rekrytera. 

Rekryteringarna tar för lång tid, företagen behöver kompromissa om kvalifikationskraven och ofta fortbilda nyanställda. Problemen med minskat söktryck såväl till gymnasieskolans yrkesprogram som till relevanta högskoleutbildningar, samt svårigheter att locka rätt kompetens till branschen, är de största hindren för att anställa. 

För att möta gruv- och stålindustrins utmaningar och för att kunna växa måste hindren angripas från flera olika håll. Vi – branschen – måste ta vårt ansvar, politiken behöver bidra liksom utbildningsväsendet. Därför lanserar vi nu ett kraftfullt åtgärdspaket för den framtida kompetensförsörjningen i gruv- och stålnationen Sverige. 

För det första måste vi i gruv- och stålindustrin bli bättre på att visa upp och bjuda in till våra spännande arbetsplatser och yrken, bland annat genom att ta ett större ansvar och ge fler unga möjligheter att genomföra praktik och examensarbete i våra företag. För att stärka attraktionskraften ytterligare behövs ökade ekonomiska medel till stödverksamheter inom exempelvis Tekniksprånget och Teknikcollege. Politikerna måste samtidigt svara upp med att stärka attraktiviteten på industrirelevanta yrkesutbildningar där ett första rimligt steg är att återinföra högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram.

För det andra måste vi se till att göra det möjligt och attraktivt att bo i hela landet. Våra industrier finns där råvaran och energin finns. Därför måste det bli attraktivt och möjligt att bo i de regioner och på de orter där våra industrier verkar. För det krävs en fungerande infrastruktur liksom vård, skola och service, det vill säga en aktiv regionalpolitik. Bara då kan vi rekrytera och behålla våra anställda. 

För det tredje måste utbildningarnas relevans öka och svara upp mot näringslivets behov. Vi, tillsammans med andra inom industrirådet, är stolta ägare av Teknikcollege – vårt verktyg för att stärka relevansen på utbildningarna. Vi behöver fler skolor som samverkar med näringslivet för att säkerställa relevans och kvalitet på relevanta utbildningar. Att bedriva utbildningar i landsorten kostar, och industrirelevanta utbildningar är ofta dyra. Vissa av våra nyckelkompetenser är dessutom en liten grupp till antalet och att ställa krav på stora, fulla klasser för att göra utbildningarna ekonomiskt genomförbara är i praktiken en dödsdom. Vi behöver se till så att små, men kritiska, utbildningar överlever. Samhället får tillbaka de pengarna med råge.

Sammanfattningsvis, att vi har en väl fungerande kompetensförsörjning till gruv- och stålindustrin är lika viktigt för våra företag som för närliggande branscher. Det är dessutom en förutsättning för att exempelvis företag som Northvolt ska kunna framställa närproducerade batterier. Tillsammans kan vi, akademin och politiken stärka gruv- och stålnationen Sverige genom att säkra branschernas framtida kompetensförsörjning. Det är något som hela landet tjänar på.

Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna

Maria Sunér Fleming, vd Svemin

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret

Ladda ner Kompetensfärdplan Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige här


Kompetens Kompetensfärdplan