Stort bidrag från energipriser kommer sannolikt att bestå under det kommande året då de direkta effekterna av stigande energipriser hänger kvar i årstakten om inte energipriserna faller tillbaka snabbt.
Vår bedömning är liksom i vår senaste konjunkturbedömning att inflationen framöver gradvis kommer att dämpas. En bidragande faktor till detta är att energipriserna inte väntas fortsätta att öka lika mycket och snabbt som under det senaste året. En annan viktig faktor är en dämpning av efterfrågan som blir allt tydligare.
Därutöver signalerar centralbanker världen över tydligt att de inte tänker sitta overksamma längre. Det är tydligt att centralbankerna agerar och kommer att agera för att hålla tillbaka inflationstrycket.
Centralbankerna har fått tänka om
Världens centralbanker har fått tänka om ordentligt de senaste månaderna i takt med att inflationen visat sig bli både högre och mer ihärdig än vad man tidigare räknat med.
I dessa tider när Fed just slagit in på en bana som utlovar kraftiga räntehöjningar, kan det vara intressant att studera vilka faktorer som historiskt haft stark påverkan på USA:s penningpolitik; mer specifikt vilka faktorer som provocerat centralbanken att lägga om kuttingen.
Fed har i stor utsträckning lagt om inriktningen av politiken i samband med vändpunkter i arbetsmarknaden. I samband med eller med någon månads fördröjning, efter att arbetslösheten vänt upp/ner har Fed börjat att sänka/höja styrräntan. Fed har relativt sällan reagerat prompt på inflationen.
Bortsett från några smärre avvikelser långt tillbaka i tiden finns det egentligen bara två fall där man uppenbart inte följt denna ”regel”: i mitten av 1986 och i efterspelet till pandemin 2020-2022.
Studerar vi under vilka omständigheter Riksbanken har ändrat kurs, framträder ett mycket likartat mönster med Federal Reserves: Man har ofta lagt om kuttingen i samband med vändpunkter i arbetslösheten.
Slutsatsen av denna enkla ”eyeball-studie” är således att centralbankerna har försökt att tillämpa en framåtblickande strategi, där arbetslösheten fått agera ledande inflationsindikator. Däremot har man i huvudsak inte behandlat dagens inflation som en ledande inflationsindikator.
Frågan är då hur långt centralbankerna tvingas att gå denna gång i sin iver att brotta ner inflationen mot målen? Ett principiellt och teoretiskt angreppssätt är att relatera till en tänkt jämviktsränta eller neutral ränta.
Svagt andra kvartal för global industriproduktion
Global industriproduktion får svårt att öka i genomsnitt andra kvartalet i år jämfört med det första kvartalet genom sättningen i Kina under april följt av den marginella ökningen i maj. Exklusive Kina förväntas i bästa fall nolltillväxt mellan första och andra kvartalet. Det beror dock på hur tillväxten i USA och EU kan komma att gestalta sig. Maj månad behöver i vart fall inte bli elände för industriproduktionen i Tyskland och EU. Det finns glädjeämnen i form av en produktionsuppgång i maj för tysk fordonsindustri.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
