Debattartikeln publicerades i Gotlands Allehanda i samband med Almedalsveckan.
Men industrin har stora utmaningar. Det handlar bland annat om pandemins kvardröjande negativa effekter och nu också om en orolig omvärld som leder till brister, sena leveranser och prisökningar långt utöver det vanliga.
Med en avtalsrörelse runt hörnet vill vi vara tydliga med industrins förutsättningar.
Under avtalsrörelsen för 2023 kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i 450 avtal.
Det görs i en miljö av höga arbetskraftskostnader relativt omvärlden, en nedväxling i produktivitet i Sverige och euroområdet och betydligt svagare tillväxt i Sverige och världen under 2022 och 2023. Höga energipriser och flaskhalsar som blockerar värdekedjorna skapar stora utmaningar för företagen. Industrins förmåga att kompensera för ökade energikostnader och priser på insatsvaror är begränsad, utrymmet att kompensera med prishöjningar till kund är begränsat.
Samtidigt har Sverige världens högst uppsatta klimatmål. Svensk industri tar ett stort ansvar med att ställa om och med rätt förutsättningar kan den leda den hållbara omställningen. Sverige behöver stå stabilt gentemot den utländska konkurrensen och samtidigt vara attraktivt för industriella investeringar för att skapa fler jobb.
Den svenska modellen med Industriavtalet har hittills levererat, även i utmanande tider. Inför avtalsförhandlingarna 2023 är det viktigt att fortsätta värna konkurrenskraften.
För att klara den pågående omställningen och försvara svensk industris position i världen behövs en politik som hänger ihop och som river hinder. Vi behöver stärka vår konkurrenskraft, få fart på tillväxten och få till stånd de reformer som industrin efterfrågar.
En kärnfråga är tillståndsprocesserna som i dag står i vägen för investeringar. De är alldeles för långa.
Energifrågan är en annan viktig faktor. Det krävs kraftiga investeringar både i produktionskapacitet och i överföringskapacitet
Kompetensförsörjningen är också en viktig fråga för industrin – teknikutvecklingen går rasande snabbt och industrin efterfrågar nya kunskaper. Utbildningssystemet behöver anpassas efter näringslivets behov.
Ska Sverige ligga i topp med att erbjuda gröna jobb behövs stabila förutsättningar som den svenska modellen innebär men även politiska reformer för att klara klimatomställningen utan att tappa i konkurrenskraft.
