Produktionen inom tillverkningsindustrin i Eurozonen föll i december med 1,1 procent jämfört med november. Jämfört med december 2021 föll produktionen med en procent.
I USA, som kommit en månad längre i publiceringskalendern, studsade visserligen produktionen upp en procent jämfört med december 2022 men var i stort sett oförändrad jämfört med december 2021.
Svagt är det även om vi jämför med tre år tillbaka. Sedan pandemin gjorde sitt intåg så har industriproduktionen bara lyft knappt två procent i Eurozonen och 1,5 procent i USA.
Ytterligare tecken på att centralbankerna håller på att föra oss till den önskade destinationen lågkonjunktur är USA:s försvagade byggsektor. Antalet byggnadstillstånd för bostäder har ramlat ner från 1,88 miljoner enheter i årstakt i mars förra året till 1,34 miljoner i december 2022. Och bygginvesteringar betyder mycket för övrig industri både i USA och i Sverige.
Riksbankernas viktigaste mätetal, inflation, har tagit intryck. På andra sidan Atlanten har inflationen varit avtagande ända sen juni 2022 och i Eurozonen har inflationen kommit ned från toppnivån i höstas. Allt talar för att inflationen, i synnerhet inklusive energi men så småningom även exklusive energi, kommer att falla tillbaka ordentligt under loppet av 2023.
Avmattning på arbetsmarknaden väntar – arbetslösheten har bottnat
Arbetsmarknadsdata visar att det sker en gradvis avmattning av arbetsmarknaden, men det är ingen dramatik som under 2020 och kurvorna hackar sig fram. Gradvis stigande varsel är en signal om att arbetslösheten kommer att stiga längre fram
Enligt SCB:s AKU fortsatte sysselsättningen att öka i januari. Drygt 50 000 fler blev sysselsatta i januari jämfört med i december, säsongsrensat.
Då sysselsättningen steg något mer föll arbetslösheten svagt. Enligt AKU var 7,3 procent av arbetskraften arbetslösa i januari, säsongsrensat. Motsvarande siffra enligt Arbetsförmedlingen var 6,5 procent, vilket också var något lägre än i december.
En försämrad arbetsmarknad framöver är i linje med den försvagning vi ser i ekonomin, underblåst av olika kostnadschocker som snabbt stigande priser på energi och livsmedel samt högre räntor. Och som vi har lyft tidigare – om inte Riksbanken anser att konjunkturen och kostnadstrycket dämpas i tillräckligt snabb takt kommer de att strama åt penningpolitiken ytterligare. Förhoppningsvis behövs det inte.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se