02 juni 2023

Ankkurvan för solelen har kommit till Europa


badanka mot vit bakgrund Foto: Mostphotos.

I maj landade spotpriserna på el på de lägsta nivåerna på nästan två år. Slående är solkraftens inverkan på elsystemet. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

I Kalifornien (där mycket solkraft finns installerad) har det länge talats om California’s Duck Curve, vilken beskriver obalanser över dygnet mellan elbehovet och produktionen från solkraften. Nu är det tydligt att ankkurvan har kommit till Europa. Tittar vi på elförbrukning minus elproduktion från solkraft för Tyskland, söndagen den 21 maj, så liknar kurvans profil formen på en anka.

Utmaningen med ankkurvan är att när solinstrålningen minskar framåt kvällen måste stora mängder annan kraftproduktion snabbt dras i gång. I många fall finns redan tekniska lösningar för att hantera detta – innefattade alltifrån lagringstekniker till modern kraftelektronik. I andra fall håller tekniska lösningar på att växa fram.

Dock krävs en väl avvägd elmarknadsmodell som styr mot ett fossilfritt och tillräckligt planerbart elsystem till en låg total systemkostnad. Dessutom på ett teknikneutralt sätt så att potentialen i modern teknik verkligen kommer till sin rätt.

Stigande lager dåligt omen för industriproduktionen

Barometern för EU-länderna visade på krympande orderstockar för tillverkningsindustrin, en process som pågått i över ett år. Samtidigt har lager av färdiga varor byggts upp. Dessa lager behöver avvecklas framöver vilket håller tillbaka tillväxten i industriproduktionen.

Konsumentförtroendet för Sveriges del har klättrat uppåt sedan botten vid årsskiftet 2022/2023. Den ligger dock fortfarande klart lägre än normalindex 100. Hushållen räknar med att egen ekonomi kommer att se lite bättre ut det kommande året även om också detta delindex inte är på rätt sida normalindex.

Samtidigt har inflationsförväntningarna minskat, oavsett vem som mäter, något som vi alla och inte minst Riksbanken kan glädjas åt.

Pessimismen växer bland inköparna

Inköpscheferna deppar. I Sverige föll inköpschefernas totalindex till 37,5 eller klart under normalindex 50. Utfallet är nästan på coronanivå när detta virus härjade som mest. Oaktat denna period är index 37,5 det lägsta sedan finanskrisen 2008–2009. Den negativa trenden gäller även internationellt, förutom i Turkiet och Indien där index håller sig över 50-strecket.

Starkare start än förväntat förutom för hushållen

Svensk BNP-statistik för första kvartalet överraskade något med en svagt uppåtgående trend jämfört med kvartalet innan. Det var främst lagerinvesteringar och den starka varuexporten som drev på den positiva utvecklingen. Men bilden är splittrad. En komponent är extra hårt ansatt: hushållen.

Hushållens konsumtion minskade med 1,2 procent jämfört med sista kvartalet föregående år. Den minskade konsumtionen beror på flera olika saker, inte minst den höga inflationstakten och ökande boendekostnader till följd av högre räntor.

Hushållens reala disponibla inkomst har minskat med drygt 15 miljarder kronor från första kvartalet 2022 till första kvartalet 2023, vilket innebär en minskning med drygt 3 procent. Det är den största procentuella minskningen mellan ett år som påvisats sedan början av 2000-talet.

Svensk ekonomi klarade pandemin bättre än de flesta

SCB kom med reviderade svenska nationalräkenskaper denna vecka – med en rejäl uppskrivning av utfallet för 2021. Siffrorna förstärker bilden av att Sverige drabbades mindre hårt av pandemin och dess bekämpning. Till en del en effekt av en något mildare restriktioner jämfört med en total lockdown.

Vad som också framgår är att även svensk tillverkningsindustri utvecklades relativt starkt under pandemin. Detta kan dock inte förklaras av pandemipolitik. Det verkar helt enkelt som att svensk industris struktur och anpassningsförmåga var bättre anpassade till de dramatiska skeendena under pandemin.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se


Ekonomi energi