I dag den 21 december 2022 växlar Industriarbetsgivarna krav med sina motparter i Facken inom industrin samt med Pappers och Ledarna.
– Man kan tyvärr säga att konkurrenskraften har upprätthållits av en svag valuta. Produktivitetsutvecklingen i Sverige har varit svag. Efter finanskrisen har produktiviteten ökat med endast cirka en procent per år. Även utvecklingen under 2022 har varit väldigt svag. Vi har tyvärr inte blivit så mycket mer effektiva, säger Per Hidesten.
Arbetskraftskostnaderna i Sverige har dessutom ökat något mer än i flera viktiga konkurrentländer under en längre period och Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i världen. Sammantaget innebär detta att de svenska enhetsarbetskostnaderna för att tillverka en given mängd varor, i nationell valuta har ökat mer än i Finland, Tyskland och Euroområdet som helhet sedan 2011.
Fortsatt inbromsning i den globala ekonomin
Den ekonomiska utvecklingen under 2023 väntas bli utmanande. De flesta ekonomiska bedömare talar om recession. Industrin väntas påverkas tydligt av den globala avmattningen då den är exportberoende och hela 76 procent av exporten går till EU, UK, USA och Norge.
Troligt är att BNP-tillväxten blir måttlig under 2024 då världsekonomin har stora strukturella utmaningar som elbrist, en globalisering som backar i spåren efter pandemin, krig och geopolitiska maktkamper.
– Vi lever i en omtumlande tid. Från pandemi till ryskt angreppskrig mot Ukraina, flaskhalseffekter och komponentbrist, till energikris och inflation, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.
Han konstaterar att det är en farlig väg att jaga inflation med höga löneökningar.
– För höga löneökningar leder bara till ännu högre inflation, högre räntor och sämre köpkraft. Det blir dåligt för alla – samhället, företagen och löntagare. Men allra mest kommer det att kosta för dem som inte har ett jobb, säger Per Widolf.
Världen står inför en grön omställning, där basindustrin i Sverige spelar en viktig roll.
– Den gröna omställningen kommer att kräva stora investeringar och då är det viktigt med kostnadskontroll. Kollektivavtalen måste understödja den här utvecklingen, med goda möjligheter till anpassningsbarhet och flexibilitet, säger Per Widolf.
Tidigare i dag presenterade Teknikföretagen ett bud på en årstakt på 2,0 procent samt ett engångsbelopp om 3 000 kronor i ett 12-månaders avtal.
– Beträffande det bud som Teknikföretagen har lagt i dag konstaterar vi att ett avtal på den nivån är i enlighet med Industriavtalets syfte att verka för god konkurrenskraft. Nivån driver heller inte på inflationen, säger Per Widolf.
Arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna växlar den 21 december 2022 krav inför avtalsrörelsen 2023, Avtal 23. Industriarbetsgivarnas motparter är GS, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Ledarna samt Pappers.
Under avtalsförhandlingarna för 2023 kommer arbetsgivare och fack att förhandla om löner och arbetsvillkor för 2,2 miljoner löntagare i 450 avtal. Under våren – senast den 31 mars 2023 – sätts märket för resten av arbetsmarknaden.
