Debattartikeln publicerades i Arbetet den 3 oktober
Den 1 oktober har det gått ett år sedan omställningsstudiestödet sjösattes med syfte att stärka konkurrenskraften genom att rusta företag och anställda att möta framtida utmaningar på arbetsmarknaden.
Intresset att söka omställningsstudiestöd har under året varit stort.
Men i mitten av augusti hade endast cirka 3 500 personer fått sin ansökan beviljad utav 50 000 sökande. Det första året kan snarare sammanfattas som kaosartat än kompetenshöjande.
Omställningsstudiestödet som är en del av las-överenskommelsen var välkommet och efterlängtat då det kom på plats.
Stöd till de som vill studera
Stödet som riktar sig till personer som vill studera för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden – det kan till exempel handla om att byta karriär – är viktigt för industrins kompetensförsörjning.
Det är angeläget både för den enskilde och för företagens konkurrenskraft. Särskilt då tekniken utvecklas snabbt och då nya kunskaper ständigt efterfrågas.
Men det gångna året har inte levererat. Det beror inte på vikande intresse utan på att resurserna inte räckt till att administrera stödet. CSN har inte klarat handläggningen med nuvarande bemanning.
Att CSN får mer resurser i regeringens budgetproposition för 2024 och ett tydligt uppdrag att effektivisera sina processer är välkommet.
Men för att möta industrins rekryteringsbehov i takt med nyindustrialiseringen borde stödet till CSN vara större och ha kommit långt tidigare så som CSN efterfrågat.
Mindre än hälften utexamineras
Parallellt med ett historiskt investeringsprogram pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under kommande tioårsperiod och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera.
Om inte fler unga och vuxna får möjlighet att utbilda sig till industrin riskerar industrins investeringar att tappa fart.
Klimatomställningen skapar nya kompetens- och utbildningsbehov för företagen. De som anställs i dag behöver ha andra kunskaper än de som rekryterades för ett antal år sedan.
Det ställer ytterligare krav på en välfungerande kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vuxenutbildning och yrkesväxling är en viktig del i att lösa industrins kompetensförsörjning.
Fler behöver bli svetsare
Fler behöver utbilda sig till svetsare, mekaniker, processoperatörer och ingenjörer för att nämna några av industrins yrken.
Samtidigt kan rekryteringen breddas till att exempelvis anställa samhällsvetare som är det vanligaste gymnasieprogrammet i dag.
Det är en stor möjlighet för att lösa kompetensbristen. Här fyller det livslånga lärandet och möjligheten att kunna omskola sig en betydande roll för att komplettera kunskaperna med teknik, matte och naturvetenskap.
Omställningsstudiestödet är en lättkalkylerad vinst eftersom jobb i industrin skapar ytterligare jobb och därmed skatteintäkter till skola och välfärd. Sammantaget kommer industrin och basindustrin att skapa 50 000 nya jobb de närmaste åren.
Viktig del i kompetensförsörjning
Omställningsstudiestödet har stor potential, det är en viktig del i industrins framtida kompetensförsörjning men det behöver då utvecklas och byggas ut.
Politiken har en viktig uppgift i att säkerställa att reformen värnas, vinsten är lättkalkylerad.
För det första får CSN inte bli ett hinder för omställningen. Den långa handläggningstiden får inte bara effekten att sökanden inte vågar påbörja sin utbildning för att finansieringen inte är säkerställd, den får även effekten att sökanden prioriterar att hamna först i kön vid ansökningstillfället i stället för att genomföra en rådgivning och vägledning hos omställningsorganisationerna.
För det andra behöver omställningsstudiestödet utvecklas med fler utbildningar för vuxna som arbetar deltid.
Mycket av stödet har i dag används för heltids-programutbildningar. För att få en ökad användning av stödet som kompetenshöjande aktiviteter måste kursutbudet öka.
Detta gäller både inom gymnasial utbildning, såväl som inom yrkeshögskolan och universitet och högskola.
Fler arbetare behöver ta del av stödet
För det tredje behöver fler arbetare ta del av stödet.
Det är viktigt att stödet ökar kunskapen och kompetensen på hela arbetsmarknaden.
Därför är det än viktigare att yrkesvux och yrkeshögskolan får fortsätta växa och att urvalsreglerna till yrkesvux ändras så att fler anställda kan studera grundläggande ellära och automationsteknik, bara för att nämna några exempel.
Jesper Hedin Hirasawaexpert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
Per Hidesten vd, Industriarbetsgivarna
