– Vi måste komma tillbaka till ett normalläge. Industriavtalet har en stabiliserade effekt och ska stärka svensk industris internationella konkurrenskraft. Det ska vi absolut inte äventyra med för höga löneökningar. Det gynnar ingen, säger Per Widolf.
Förutsättningarna för avtalsförhandlingarna 2025 diskuterades på ett seminarium i Almedalen i regi av Industriarbetsgivarna. I seminariet medverkade bland andra Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, Tomas With vice ordförande IF Metall och Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet.
Per Widolf konstaterar att det pågår en bekymrande retorik från facken när de pratar om uppväxling.
– Basindustrin står inför stora utmaningar. Vi måste underlätta inte försvåra för företagen att möta dessa. För höga löneökningar äventyrar konkurrenskraften och jobben.
Han konstaterar också att Sverige har relativt höga arbetskraftskostnader ur ett globalt perspektiv.
– Numera ligger vi något bättre till i Europa än för ett antal år sedan – även om det inte nödvändigtvis beror på positiva omständigheter. Det kan i stort sett helt förklaras med växelkursen. Kronan har försvagats upp till 22 procent sedan 2016 och det gör att det ser lite bättre ut.
– Tittar man vidare på de nominella löneökningstalen, så har vi legat något högre än konkurrentländerna, säger han.
Produktionsvolymerna minskade mellan år 2022 och 2023. Samtidigt är det många företag som behåller medarbetare och detta leder till att rationaliseringstrycket är stort på företagen.
– Vi har alltså producerat mindre, men behållit samma personalstyrka. Det är en utmaning för arbetsgivarna, säger Per Widolf.
Per Widolf påminner om att Industriavtalet har varit en framgångssaga sedan det tillkom 1997. – De anställda har fått reallöneökningar tack vare den modell vi har haft, tack vare Industriavtalet. 2023 var ett förlorat år, både för företagen och de anställda, avslutar Per Widolf.
Se seminariet i efterhand. https://www.youtube.com/live/TeIVygvRavc
