En strategi som skulle förvärra krisen

I förra veckan presenterade Facken inom industrin sina huvudkrav i nästa avtalsrörelse: en uppväxling till 4,2 procent. Fokus bör vara på svensk konkurrenskraft och med blicken mot framtiden skriver 5 företrädare för svensk industri.

Globalt sett har Sverige höga arbetskraftskostnader och en historiskt svag produktivitetsutveckling. Makroekonomiska fundamenta talar för ett mycket återhållsamt löneavtal och en nedväxling från befintlig nivå, skriver Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna och Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna.

Den ökade droganvändningen i samhället letar sig in även på basindustrins arbetsplatser. Detta påverkar säkerheten och företagens konkurrenskraft negativt på flera sätt. Alla aktörer behöver gemensamt och tydligt ta ställning mot narkotikabruket.

Nationalekonomerna Cecilia Hammarlund och Martin Nordin skriver på DN Debatt den 22 maj om kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden. De beskriver korrekt kompetensbristen som ett strukturellt problem som därmed inte kommer att lösas under en – förhoppningsvis – kommande konjunkturuppgång. Däremot hamnar de snett i sin analys.

För att stärka Sveriges genomslagskraft i EU-politiken måste svenska aktörer arbeta mer samordnat för att driva gemensamma intressen.

Kerstin Hallsten, Industriarbetsgivarna, och Erik Spector, Teknikföretagen: Svaga kronan är en viktig anledning till att företagens stigande vinstandel – som inte tar hänsyn till kapitalkostnader.

Ny rapport från basindustrin och transportsektorn pekar på flera utmaningar för länet: Personal, el och infrastruktur behövs för att säkra industri och transporter i Kalmar län. Basindustrin är ryggraden och transportnäringen är blodomloppet i svensk ekonomi.

I en geopolitisk och ekonomiskt osäker omvärld spelar EU en viktig roll för stabilitet och för handeln inom unionen. EU:s långsiktiga konkurrenskraft är en central fråga för ett starkt EU i världen och för att säkerställa tillväxt, grön omställning och en hållbar industri. Det skriver Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna.

Införandet av minimilöner för utländsk arbetskraft från tredje land är ett olyckligt ingrepp i partsmodellen. Det skriver företrädare för sju arbetsgivarorganisationer inom industriavtalet.