Tyvärr har fokus alltmer förflyttats från att skapa gynnsamma förutsättningar för en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa, till riktade stödåtgärder för att stärka den inhemska produktionskapaciteten inom politiskt utvalda sektorer och teknologier.
Att globaliseringen nu går tillbaka av olika orsaker får vi betala med sämre produktivitetsutveckling och vikande tillväxtförmåga. Det finns ingen anledning att förvärra situationen genom en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin. Industriekonomerna har vid upprepade tillfällen varnat för det och vi gör det igen.
I en analys går Industriekonomerna igenom avglobaliseringens drivkrafter och effekter, och talar om avglobaliseringens tre vågor.
Statens roll är inte att skapa tillväxt utan snarare att undanröja hinder för företagande och tillväxt. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens argument att EU:s industripolitiska agenda kommer att lyfta EU:s produktivitetsutveckling måste därför avfärdas som orealistisk, motsatsen är betydligt mer sannolik.
Debatt: Stärkt konkurrenskraft avgörande för att nå EU:s politiska ambitioner (Di.se 2023-01-20)
Flera data pekar i samma riktning – arbetsmarknaden fortsätter att mattas av
AKU:s månadsstatistik för december visar att antalet sysselsatta minskade med nästan 50 000 jämfört med november månad, säsongsrensat. Även arbetskraften minskade (-35 000). I december månad uppgick därmed antalet sysselsatta till 5,2 miljoner och antalet i arbetskraften till drygt 5,6 miljoner. Då antalet sysselsatta minskade mer än antalet i arbetskraften steg antalet arbetslösa till cirka 420 000 och arbetslösheten enligt AKU uppgår nu till 7,5 procent, säsongsrensat.
Konjunkturinstitutets barometer för januari visar som tidigare att företagen i näringslivet i stort inte är lika intresserade av att anställa fler personer.
I tillverkningsindustrin finns inga direkta planer på att vare sig minska eller öka antalet anställa, med stora skillnader mellan branscherna. Inom stål- och metallindustrin samt hos sågverken och tillverkarna av trävaror är det många som planerar att minska antalet anställda. Stämningsläget i dessa branscher är väldigt svagt, festen är över för denna gång.
I det stora hela visar både statistiken över varsel och anställningsplaner en fortsatt försämring av arbetsmarknaden. Vår bedömning från tidigare står sig, att en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden är att vänta.
Marginell dämpning av ingenjörsbristen
Bristen på ingenjörer i industrin nådde all-time high under andra kvartalet förra året för att därefter avta.
Även om bristtoppen på ingenjörer har vänt så ligger den på en skyhög nivå i en historisk jämförelse. Det är illavarslande då det är lite si och så med demografisk utveckling bland ingenjörer inom industrin.
Enligt senaste uppgift från yrkesregistret 2020 har industrin 5 800 anställda högskole- och civilingenjörer i åldern 60-64 år och ungefär lika många eller 5 900 i åldern 25-29 år. Det behöver fyllas på fler ”underifrån” vilket inte är helt enkelt. Intresse ska finnas för yrket och utbildningssystemet måste vara rätt dimensionerat. Det är en samhällsekonomisk vinst att utbilda ingenjörer då förädlingsvärdet per timme i ”yrket” är klart högre än genomsnittet.
Sverige: Konjunkturen viker
Veckans barometerskörd från Konjunkturinstitutet bekräftar att den svenska konjunkturen fortsätter att försvagas in på det nya året. Konfidensindikatorn föll till 82,3, den lägsta nivån sedan juni 2020, när den värsta chocken av pandemin just började släppa. Det var i första hand inom tillverkningsindustrin och byggsektorn som läget försvagades i januari men även tjänsteproducenterna rapporterade ett svagare affärsläge. Läget i samtliga sektorer är nu svagare än normalt enligt KI:s bedömningar.
Orderstockarna har rasat ordentligt på sistone. Även produktionsplanerna viker ner. Det i sin tur indikerar att Industriekonomernas prognos för produktionen inom tillverkningsindustrin under 2023, som är (minus) –2 procent, är en bedömning som verkar helt rimlig möjligen med viss slagsida åt det ännu svagare hållet.
Som Industriekonomerna påpekat får man diametralt olika perspektiv på läget för tillverkningsindustrin beroende på vilka glasögon man har på sig: i nominella termer går det riktigt bra medan utvecklingen gått mer eller mindre sidledes i volymtermer.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
