29 april 2022

Fortsatt stark arbetsmarknad


Fortsatt stark arbetsmarknad Foto: Rikard Westman

Kriget i Ukraina har än så länge bara satt små spår i data över arbetsmarknaden. AKU-data för mars visade att sysselsättningen minskade något vilket bidrog till att arbetslösheten steg och landade på 7,6 procent. Antalet nyanmälda och kvarstående lediga platser var samtidigt fortsatt höga, skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Arbetsförmedlingens data över varsel var kvar på historiskt låga nivåer i mars, vilket är positivt. Mindre bra är att deras data över arbetslösheten visar på en viss uppgång i långtidsarbetslösheten för april. Att vi kliver in i nästa kris med en så hög långtidsarbetslöshet ökar risken för att arbetslösheten fastnar på en hög nivå.

Konjunkturinstitutets barometer för april, där frågor ställs om anställningsplanerna under de kommande tre månaderna, visade inte några tecken på att arbetsmarknaden håller på att svalna av.

Bakslag för svensk ekonomi

Sveriges BNP vände upp i mars, efter att ha fallit två månader i rad med sammantaget 1,2 procent från nivån i december. BNP-indikatorn för hela första kvartalet visar härmed preliminärt en nedgång för Sveriges BNP med 0,4 procent från föregående kvartal, säsongsrensat. Jämfört med första kvartalet förra året låg nivån på BNP 3 procent högre första kvartalet i år.

Det ordinarie utfallet för första kvartalet publiceras först den 30 maj, men indikatorn tyder på att även det mer definitiva utfallet kommer visa att BNP föll i början på året.

Eftersom vi saknar säsongsrensade månadssiffror i fasta priser gör vi ingen uppskattning av utrikeshandelns utveckling mellan februari och mars, men den positivare utvecklingen för exporten i årstakt jämfört med importen kan indikera att exportnettot bidrog till att fallet i BNP inte blev djupare första kvartalet i år.

konjunkturrapport w 1240 h 482

Blankt papper efter Rysslands invasion av Ukraina

Rysslands invasion av Ukraina gör det mycket svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av kriget för Sverige, EU och andra delar av världen. Hur utvecklas ekonomin i den nya verkligheten? Hur påverkar Rysslands anfallskrig mot Ukraina? Hur påverkar Kinas covidpolitik och exempelvis utvecklingen i Shanghai? Vad kan vi räkna med när det gäller geopolitisk osäkerhet, energiförsörjning, eventuell oro i det finansiella systemet, hot om recession etc.?

Med utgångspunkt i olika scenarier presenterar Industriekonomerna sin konjunkturprognos onsdagen den 11 maj kl 9.00 i Teknikföretagens lokaler på Storgatan 5 i Stockholm. Frukost serveras från kl 08.30. Där ska vi försöka ge svar på frågorna ovan.

På plats finns Industriekonomernas ekonomer Kerstin Hallsten, Lena Hagman och Mats Kinnwall för att redogöra för den ekonomiska utvecklingen.

Exportsektorn växer på hemmaplan

En allt större del av Sveriges export försörjs av inhemsk produktion. Stora förändringar i de globala värdekedjorna visade sig redan innan Coronakrisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det visar en ny rapport som Industriekonomerna presenterade i dag.

Ta del av mer analys

Varje vecka skickar Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen ut ett nyhetsbrev från Industriekonomerna. Texterna ovan är ett utdrag från detta nyhetsbrev, där Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. Prenumerera här.

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom

Ekonomi Ukraina