Fyllnadsgraden i gaslagren är just nu sammantaget 43 procent i Europa. I Tyskland är den till och med något högre. Vid flera tillfällen tidigare det senaste decenniet har fyllnadsgraden varit på en motsvarande nivå som nu först en bra bit in i juni.
Naturgasen används i huvudsak inom hushåll och industri samt till elproduktion. I praktiken är det ofta gaskraft som genom marginalprissättning sätter elpriset – även i delar av Sverige.
Trots att Sverige har liten direkt exponering kan även Sverige bidra till att minska EU:s beroende av rysk gas. Detta eftersom det svenska elnätet är sammanbyggt med näten i övriga Europa, samtidigt som ledig överföringskapacitet relativt ofta finns att tillgå. Den viktigaste åtgärden är då helt enkelt att tillföra mer fossilfri elproduktion i södra Sverige.
Pandemin, Putin, Plankor och Papper
Skogsindustrin har inte någon betydande handel med Ryssland och påverkas därmed inte i någon större utsträckning direkt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Framöver finns dock en risk att industrin mer påtagligt påverkas av flaskhalsarna inom logistiken, samt de markant högre transport- och energipriserna.
Inom sågade trävaror finns oron att ett utbud motsvarande 10 procent av konsumtionen faller bort i samband med sanktionerna mot Ryssland. Stora importörer måste därmed köpa in mer från andra länder. Exempelvis Storbritannien har ökat sin redan stora import från Sverige. Mer än 50 procent av den brittiska importen under mars kom från Sverige.
De totala leveranserna från svenska sågverk bröt tvåmiljonersvallen för första gången någonsin för en enskild månad, det tidigare rekordet från 2008 var på 1,9 miljoner kubikmeter.
Minskade leveranser av förpackningsmaterial en signal om svagare konjunktur?
Den svenska produktionen av förpackningsmaterial var fram till april något högre än under motsvarande period föregående år (+1,7 procent). Leveranserna har däremot gått tillbaka. Nedgången kan möjligtvis kopplas till nedstängningarna i Kina och andra flaskhalsar. Möjligtvis kan avmattningen även vara en första indikation på ett försämrat ekonomiskt läge och en mer dämpad e-handel.
Ännu ingen ljusning – materialbristen kvarstår
Störst leverantör från utlandet av en teknikprodukt som är en insatsvara är Tyskland. Skulle vi addera stål är Tyskland den andra största leverantören efter Finland. Tyskland är dessutom störst leverantör av maskinutrustning. Beroendet är högt av Tyskland stort sett vilken produkt vi än tittar på. Därför var det med vånda vi noterade att andelen företag i Tysklands teknikindustri som rapporterar brist på material/insatsvaror inte visade någon förbättring under andra kvartalet i år jämfört med föregående kvartal. Hela 87 procent av företagen i Tysklands teknikindustri rapporterade brist på insatsvaror andra kvartalet jämfört med 78 procent första kvartalet.
New York Fed:s serie över global supply chain pressure index försämrades enligt senaste data för april. Denna försämring följde på en tidigare men tillfällig förbättring mellan december i fjol och mars i år. Det som bidrog mest i april var längre leveranstider i Kina och Euroområdet samt högre priser på flygfrakt mellan USA och Asien. För euroområdets del handlar det om störningar som följd av kriget i Ukraina.
Välkommen till Industriekonomernas seminarium inför nästa avtalsrörelse!
Seminariet hålls torsdagen den 2 juni kl 12.00 – 13.15. Lättare lunch från kl 11.30, seminariet är kostnadsfritt.
Under avtalsrörelsen 2023 kommer arbetsgivarorganisationer och fackföreningar förhandla om löner och arbetsvillkor för cirka 2,3 miljoner löntagare i 450 avtal. I ett samtal mellan ekonomer och andra experter kommer vi att diskutera de ekonomiska förutsättningarna:
- Vilka ekonomiska faktorer är relevanta för lönebildningen?
- Ryskt anfallskrig mot Ukraina och förändrat säkerhetsläge, med mera – hur utvecklas konjunkturen?
- Svensk industris konkurrenskraft i en internationell jämförelse
Medverkande är bland andra:
Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet
Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank
Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet
Mats Kinnwall, Industriekonomerna samt chefekonom på Teknikföretagen
Kerstin Hallsten, Industriekonomerna samt chefekonom på Industriarbetsgivarna
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
