Anställda inom branscherna el- och energiteknik, försvar inklusive övriga transportmedel visade som vi tidigare rapporterat en rejäl tillväxt eller 8,2 procent. Även övrig teknikindustri ökade. Anställda i övriga branscher sammantaget minskade, främst livsmedel, kemi, plast, gummi och möbelindustri, följt av basindustri.
Ser vi till regioner var det ganska bra fart i Västra Götaland för industri och tjänstesektor. I Stockholms län ökade anställda i industrin för andra året i rad, 1,8 procent, och är Sveriges andra största industriregion. Tjänstesektorn i Stockholms län ökade i stort sett inte alls, plus 0,1 procent.
Hög fart visar Västernorrland och Västerbotten för både industri och tjänster. Anställda i industrin i Västernorrland ökade med hela 16,0 procent förra året och i Västerbotten med 10,9 procent.
Allt fler i ”arbetsför” ålder
I veckan presenterad Statistikmyndigheten (SCB) siffor över Sveriges befolkning 2023. Låg folkökning +0,3 procent och 10 552 000 invånare på nyårsafton året blev utfallet. I april 2023 gjorde myndigheten befolkningsframskrivningar och i väntan på nästa framskrivning i april i år kan vi ta en titt på de senaste kalkylerna.
Ser vi till befolkning i åldern 20–64 år, vilka utgör bas för merparten arbetskraften, förväntas den öka med 110 000 personer mellan år 2024–2029.
Ovanligt stora korgeffekter drar ned inflationen i Sverige
nflationsdata för Sverige, Eurozonen och USA hackade till i januari. Den samlade bilden är dock att inflationen fortsätter trenden nedåt. Det som driver nedgången är i grunden att den ekonomiska politiken stramats åt och att olika utbudsproblem har lättat.
Tittar vi på Sverige så är utvecklingen av den underliggande inflationen av stor betydelse för Riksbanken. Inflationen mätt enligt detta mått föll med nästan en procentenhet ned till 4,4 procent i januari. Detta är väldigt goda nyheter för Riksbanken och konjunkturen. Den tydliga nedgången ökar sannolikheten för en räntesänkning innan sommaren. Risker finns alltid varav en är de geopolitiska.
Inflationen fick inte generell hjälp av fallande energipriser. En faktor som däremot höll ned inflationen i januari var att hushållen ändrat sina inköpsmönster de senaste två åren. Den så kallade ”korgeffekten” pressar ned årstakten för KPIF med i genomsnitt 0,35 procent under 2024, och för inflationen rensat för energi (KPIF-XE) med hela 0,45 procent. Effekten för KPIF var cirka två tiondelar större än vanligt.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se
