Just nu ser det mörkt ut och det beror på att det även finns ett tydligt konjunkturellt mönster i utvecklingen av tillväxten i produktiviteten. 2023 minskade produktionsvolymen i industrin med hela 5,5 procent jämfört med 2022 samtidigt som antalet anställda inte minskade. Resultatet blev ett fall i produktiviteten med drygt sex procent. Fenomenet uppstår bland annat på grund av att företagen in i det längsta håller i personal trots att försäljningen minskar.
Någon snabb återhämtning av produktionen – och därmed produktivitet och tillväxt – är inte att vänta, det kommer sannolikt dröja något år. En viktig förutsättning är att penningpolitiken fortsätter att lättas. Blir det ingen snar vändning, riskerar detta att tillsammans med relativt höga löneökningar och fallande produktpriser leda till fler varsel och lägre sysselsättning. En nedgång i antal anställda i industrin i Sverige inträffade redan första kvartalet 2024 och anställningsplanerna är negativa.
Ekonomerna analyserar även vad som drivit produktiviteten. Data från Conference board visar att det främst är investeringar i kapital som drivit tillväxten i produktiviteten under senare år. Medarbetare med hög kompetens som hela tiden utvecklar graden av effektivitet i arbetet har också bidragit till tillväxten men i mindre utsträckning. Framför allt den svenska arbetskraften har dock redan en mycket hög kvalitet och bidrar därmed i stor utsträckning till nivån i produktiviteten.
Nya inflationsdata ger Riksbanken råg i ryggen
Riksbanken kan återigen glädjas åt nya inflationsdata. I Sverige uppgick inflationen i april till 2,3 procent mätt med KPIF, en marginell uppgång. Den branta nedgången i svensk underliggande inflation tog dock en paus och uppgick i april liksom i mars till 2,9 procent.
Årstakten för tjänstepriserna exklusive boende fortsatte att rasa, från 4,7 procent i mars till 3,9 procent i april. Tjänsteinflationen närmar sig därmed snittet för perioden 1995 till 2021.
Även den amerikanska centralbanken bör kunna vara nöjd över utfallet för april. I USA föll inflationen som väntat med en tiondel uppgick därmed till 3,4 procent i april. Underliggande inflation föll cirka två tiondelar och uppgick till 3,4 procent.
Fortsatta räntesänkningar under andra halvåret
Förväntningar på framtida inflation, minskade ytterligare något på ett, två och fem års sikt, enligt Prospera. Överlag ligger förväntningarna i princip på inflationsmålet.
Ekonomernas bedömning är att en fortsatt låg inflation, inflationsförväntningar på målet och en dämpad ekonomisk utveckling gör att Riksbanken kan fortsätta sin plan att lätta på penningpolitiken.
Ekonomiska förutsättningar inför avtalsrörelsen
Välkommen till Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas seminarium inför nästa avtalsrörelse!
Här diskuterar vi de ekonomiska utgångspunkterna inför de kommande kollektivavtalsförhandlingarna, då parterna ska enas om ett nytt Industriavtal.
På lunchseminariet den 4 juni medverkar: Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas chefekonomer, Erik Spector och Kerstin Hallsten, samt Albin Kainelainen, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, Anna Breman, vice riksbankschef, Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet och Jesper Hansson, seniorekonom Swedbank.
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för tekniksveriges och industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Erik Spector, chefekonom, erik.spector@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se
