Under perioder med mycket vind klipps ofta priskopplingen mot de kontinentaleuropeiska högre elpriserna. Det motsatta gäller samtidigt när det blåser mindre, som under andra halvan av november, då priskopplingen mot det tyska elpriset närmast varit total – dessutom hela vägen upp i nordligaste Norrland.
Perioden ger en föraning av vad vi även i norr kan förvänta oss allt oftare framöver – när alla planerade industrietableringarna ökar den lokala efterfrågan på el. Åtminstone under perioder när det inte blåser.
Läget inför december framstår som nu som mycket bekymmersamt. Inte minst mot bakgrund av beskedet att kärnkraftverket i Oskarshamn helt kommer att stänga för reparation under ett antal dagar i december. Detta i tillägg till att Ringhals 4 redan står still och att provdriften för den nya finska reaktorn Olkiluoto 3 blir förlängd.
För att avhjälpa problemet akut krävs mera elproduktion i södra Sverige – vilket i sin tur också frigör mera överföringskapacitet från norr. Det finns flera anläggningar som skulle kunna startas enligt en studie som WSP gjort åt Teknikföretagen. Sammantaget skulle de kunna generera en kapacitet på upp emot 3 000 MW, vilket motsvarar ungefär den effekt som lagts ner i våra kärnkraftverk de senaste åren.
Konsumtionen sänke på vägen mot svagare 2023
En måttlig tillväxt i tjänstekonsumtionen, i form av exempelvis rekreation, kultur, hotell och restaurangtjänster, räckte inte för att rädda siffrorna för den totala konsumtionen. För tredje kvartalet i rad minskade hushållens konsumtion av varor enligt nationalräkenskaperna. Sammantaget minskade hushållens konsumtion med 0,2 procent från andra kvartalet. Undantaget finanskrisen 1991-1992, 2008-2009 och Corona är det inte många kvartal de senaste fyrtio åren som hushållens konsumtion minskar.
Hushållen fortsätter att dra ner på sin konsumtion av varor enligt detaljhandelsdata. I oktober var nivån hela 7,3 procent lägre än i oktober i fjol. För att hitta en så pass omfattande nedgång i årstakt måste vi backa till finanskrisen 1992.
Avmattningssignal kommer också från industrin i Sverige och EU som rapporterar att orderflödet börjar sina alltmer.
Tilltagande global avmattning – enligt plan
På ytan verkar den globala ekonomin så här långt att stå emot alla motvindar relativt väl. Under årets tre första kvartal har global BNP ökat med 3,5 procent jämfört med motsvarande period 2021.
För ovanlighetens skull har Eurozonen visat mest styrka av de stora ekonomierna – hittills fyra procent tillväxt – medan den tidigare starkast lysande stjärnan Kina endast lyckats leverera 2,4 procent. Den destruktiva kraften i Kinas noll-covidpolitik blir alltmer uppenbar.
Nu väntar en betydligt svagare utveckling 2023. Diverse konjunkturindikatorer pekar mot en snabb försvagning av den ekonomiska aktiviteten under årets sista kvartal och en svag avslutning av år 2022 innebär ett litet överhäng in i 2023.
Inflations- och räntetoppen närmar sig
När det gäller inflationen finns det tecken på att det värsta är över och förutsättningarna är goda för ett kraftigt fall under 2023. I USA planade banorna ut redan i början av 2022 och vi kan ana tecken på avtagande inflation. I Eurozonen som ligger i en senare fas, finns indikationer på en utplaning även om det ännu är för tidigt att konstatera ett trendbrott.
Läget är dock fortsatt oklart och man kan förvänta sig fortsatta stora rörelser i de finansiella marknaderna som kommer att vara känsliga för ny information. Under fredagen har exempelvis USA:s arbetsmarknadsstatistik – historiskt den data som har störst potential att påverka marknaderna – för november publicerats. Utfallet för sysselsättningen, 263 000 nya jobb, och löneökningar blev högre än förväntat medan arbetslösheten som väntat var oförändrad, 3,7 procent.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
