Blickar man en hel tioårsperiod tillbaka har den svenska ökningstakten inom tillverkningsindustrin i genomsnitt legat ungefär en halv procentenhet per år över den i Västeuropa och euroområdet, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Även under den senaste femårsperioden har den svenska ökningstakten varit något högre.
Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa kostnadsutvecklingen. Även om det svenska kostnadsläget i dagsläget inte framstår som alarmerande högt skulle en rejäl appreciering av växelkursen snabbt förändra spelplanen för industrin i Sverige och försämra konkurrensförutsättningarna. Redan en modellering med den i historiskt perspektiv moderata växelkursen 9,50 SEK per euro innebär att det relativa kostnadsläget i Sverige hamnar betydligt högre.
Detta tydliggör problemet med att den svenska ökningstakten i lokal valuta trendmässigt varit högre än i viktiga konkurrentländer. Valutakurser rör sig upp och ner – av många olika skäl. Det är sammantaget inte hållbart att basera löneökningar på tillfälliga växelkursförändringar eller en successivt försvagad krona.
USA-börsen: Pandemiraketen har landat
I förra veckans nyhetsbrev redovisade vi att en betydande del av USA-börsens övervärdering, mätt i termer av den så kallade Buffetindikatorn, har utraderats i samband med börsfallet under 2022. Trots raset är dock Buffetindikatorn fortfarande på historiska rekordnivåer.
Buffetindikatorn tar dock inte hänsyn till att ränteläget är väsentligt för börsvärderingen: en lägre/högre ränta motiverar en högre/lägre börsvärdering allt annat lika. Vi har därför konstruerat en modell som även tar hänsyn till ränteeffekten. Vi kallar detta den kortsiktiga jämviktsbanan.
Börsvärderingen under åren efter finanskrisen 2008-2009 var visserligen hög enligt Buffetindikatorn – långsiktssambandet – men att detta väl motiverades av det extremt låga ränteläget. Först i slutet av 2017 hade finanskrisens börsfall återhämtats.
Pandemistimulanserna sköt USA:s börsvärdering långt över den kortsiktiga jämvikten. Som mest i slutet av 2021 var börsen nästan 40 procent övervärderad, en effekt som alltså i stort sett utraderades redan under andra kvartalet 2022.
Hittills under tredje kvartalet har S&P 500 fallit med ytterligare knappt fyra procent jämför med Q2, vilket talar för att börsen nu till och med är något undervärderad enligt vår modell. Det historiska mönstret antyder ändå att man kan förvänta sig en period med något eller några kvartal av undervärdering innan börsvärderingen börjar återhämta förlorad mark.
Inflationen fortsatte upp i september men förtroendet för inflationsmålet är intakt
Svensk inflation steg även i september och uppgick enligt KPIF till 9,7 procent. Exklusive energi uppgick inflationen till 7,4 procent. Utfallet för KPIF var någon tiondel högre än i Industriekonomernas senaste prognos.
Stigande energipriser är en central drivkraft till att inflationen ökar i Sverige. Det handlar dels om stora direkta effekter, dels om stora indirekta effekter då energi behövs till i princip allt. Och alla vet vi varför elpriserna skenat – det handlar om geopolitik och dålig energipolitik i Sverige och i våra närområden och andra utbudsproblem.
Inflationsuppgången är fortfarande, direkt och indirekt, i stor utsträckning en följd av stigande energipriser liksom en för expansiv ekonomisk politik. Problemen med flaskhalsar har samtidigt minskat och många viktiga råvaru- och metallpriser dämpas. Det är dessutom sannolikt att energipriserna i alla fall inte fortsätter att öka som under det senaste året. Här finns så klart en risk, liksom det faktum att kronan snabbt har försvagats.
Centralbankernas snabba och kraftiga åtstramning av penningpolitiken bör samtidigt bidra till att inflationen dämpas. Hur hårt centralbankerna behöver gå fram beror bland annat på trovärdigheten för inflationsmålen. Den senaste mätningen av förväntningarna på den framtida inflationen visar att förtroendet är intakt.
USA leder inflationsförloppet
Inflationen i USA tog fart redan i början av 2021, alltså betydligt tidigare än på den europeiska sidan av Atlanten där inflationen inte började röra på sig på allvar förrän i slutet av förra sommaren. I termer av KPI ledde alltså USA med ett halvår jämfört med Europa. USA:s ledarroll är tydlig oavsett om man fokuserar på inflationen i sin helhet eller underliggande mått, det vill säga rensat för energipriser.
I USA har KPI-inflationen redan kulminerat och börjat att avta. Det mesta talar för att inflationen kommer att falla tillbaka relativt snabbt, i takt med att förra höstens och vinterns mycket stora månadsökningar faller ur årstakterna.
Ingen dramatik i arbetsmarknadsstatistiken för september – vilket inte heller var väntat
Arbetsförmedlingens statistik visar på en i princip oförändrad och relativt hög arbetslösheten för september. Antal kvarstående och lediga jobb var fortsatt höga och nedgången som inleddes i maj stannade av. Varslen minskade och var låga. Företagens anställningsplaner fortsatte att dämpas, vilket tillsammans med annan svag hårddata över produktion och efterfrågan indikerar att arbetsmarknaden kommer att försämras framöver.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
