Intresset var stort för Medlingsinstitutets årskonferens som ägde rum den 22 februari i Stockholm.
Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, inledde konferensen. Året som gick var dramatiskt. Händelserna i omvärlden har påverkat Sverige och svensk arbetsmarknad. Under inledningen av året bedömde Riksbanken fortfarande att den ökande inflationen var av tillfällig karaktär och att den borde gå ned till årsskiftet. I stället fortsatte den att stiga till nivåer som Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talskrisen. Hon framhöll också betydelsen av Industriavtalet.
– Det är tufft nu, men Industriavtalet är skapat för att klara kriser. Överenskommelser är bra för båda parter på kort och lång sikt och det tycker jag vi ska hålla i. Inte för att det är lätt utan för att det är rätt, sade hon.
Avtalsåret 2022 och en utblick kring medling
En sammanfattning på avtalsåret 2022 visar att det var relativt få avtal som löpte ut under år 2022, störst bland dessa var avtalen inom kommun- och regionsektorn. Pilotenstrejken under året föranledde en studie, jämförelse och nya erfarenheter av våra nordiska grannländers Medlingsinstitut och förfarande. Sverige tycks vara landet annorlunda. I Norge, Danmark och Finland utses statliga ämbetsmän av regeringen att medla och de kan exempelvis vara jurister eller domare som i ett antal år har ett extra förordnande. I Sverige utser däremot regeringen Medlingsinstitutets generaldirektör och sedan är det Medlingsinstitutet som utser de personer som får i uppdrag att medla. Medlarna har ofta en bakgrund i partsvärlden och de är friare att vidta medlingsåtgärder i jämförelse med förfarandet i de nordiska grannländerna.
Den pågående avtalsrörelsen, kollektivavtalens betydelse
Eftersom kollektivavtalen är stommen i Industriavtalet och den svenska arbetsmarknadsmodellen är det relevant att Medlingsinstitutet mäter och analysera anslutningsgraden. Nio av tio anställda i Sverige omfattas i dag av kollektivavtal. Ungefär lika hög är organisationsgraden bland arbetsgivarna, om man mäter den som andel anställda med en arbetsgivare som är med i en arbetsgivarorganisation.
Mot den bakgrunden äger nu avtalsrörelsen rum. Här framhöll Medlingsinstitutet att den höga inflationen inneburit att avtalens lägsta nivåer kom i fokus i ett tidigt skede, redan i augusti 2022 enligt myndigheten. I december lade Teknikföretagen fram ett engångsbelopp och ett siffersatt motbud.
Avtalsrörelsen sker just nu, i en mycket komplicerad och oförutsägbar ekonomisk miljö. Det handlar också om Sveriges konkurrenskraft. Här kom Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten in i ett samtal tillsammans med Fredrik Isaksson, chefsekomom på Byggföretagen och Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin under ledning av Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
I en diskussion om hur Sverige har klarat den globala inflationschocken framhöll Kerstin Hallsten att det beror på hur man tolkar frågan om hur utbudschockerna påverkat Sverige. Det är en annan inflationsimpuls som kommer från USA. Det är viktigt att se att inflationen gick upp först i USA, sedan i Europa och sist i Sverige.
– Det var i februari förra året som det gick spikrakt upp med inflationen. Inflation är matematik. Vi har drabbats av dålig politik. Vi hade inte varit lika sårbara av det som händer med elfrågan om politiken varit mer genomtänkt och långsiktig, sade hon.
Gynnas basindustrin gynnas av en svag krona?
– En svag krona bygger inte konkurrenskraftiga företag. Försvagningen av kronan kan bero på att svenska arbetskraftskostnader ökar mer än i våra konkurrentländer och det är inget styrketecken. Att kronans värde faller kan vara en reaktion på att vi tappar i konkurrenskraft, konstaterade Kerstin Hallsten.
Vidare undrade Irene Wennemo hur det går med industrialiseringen och industrins gröna omställning i Norrland. Hur oroliga industrin är för det amerikanska stödpaketet IRA, och ska vi börja med statsstöd i Sverige?
– Statsstöd är rent allmänt ingen bra åtgärd, framhöll Kerstin Hallsten. Vad som behövs i Norrland är framför allt tillstånd, kompetens och energi, men ingenting finns på plats.
Nu ser det dystert ut, vad krävs från politiken vid ökad arbetslöshet?
– Riksbanken vill ha en sättning. Här är det centralt att fokusera på utbud och strukturpolitik. Det finns ett stort matchningsproblem på svensk arbetsmarknad. Det behövs mer insatser på att få fler i jobb, det saknas platser på yrkesutbildningarna, för att nämna en konkret åtgärd. En annan åtgärd är att fortsatt vara öppna för arbetskraftsinvandring, men här ser det tyvärr mörkt ut just nu med regeringens och Sverigedemokraternas vilja att begränsa den möjligheten, sade Kerstin Hallsten.
Som avslutning och sammanfattning, både på samtalet och på konferensdagen, fick panelen göra en spaning för 2023 och framåt: Blir den ekonomiska krisen långvarig eller tillfällig, och när blir det som vanligt igen? Här ställde Kerstin Hallsten en motfråga:
– Vad är vanligt?. Redan innan invasionen av Ukraina och den ekonomiska krisen hade vi en nedväxling i produktiviteten. Vi får vänja oss vid att det kostar. Försäkringar kostar, klimatomställningen kostar, det får vi ta. Men samtidigt har vi förutsättningar, för i Sverige kan vi ju tjäna på den gröna omställningen. Men då krävs en stabil, långsiktig politik med rätt strukturåtgärder, avslutade Kerstin Hallsten.
