16 februari 2024

Industrin investerar mer i förbättrad produktion


miniräknare framför svenskt landskap Bilden är AI-genererad i Adobe Firefly

Industriekonomernas veckobrev: De investeringskalkyler som gick att räkna hem vid noll- eller minusränta är lite svårare att räkna hem i dagsläget. Nu ska man inte få uppfattningen att företag eller industrin slutat investera bara för att nuvarande och förväntade räntenivåer är högre än tidigare.

Den här veckan gör Industriekonomerna en snabbanalys av hur investeringsbeteendet ser ut. Ser vi till branscher som tog i ordentligt förra året kan vi redan nu konstatera att det var ”the ususal suspects” eller el- och energiteknik samt försvarsprodukter som investerade mest. Hög investeringsaktivitet gäller även maskinindustrin och för motorfordon och dess leverantörer. Basindustri och livsmedel minskade dock investeringarna.

En trend över tid i både Tyskland och Sverige är att det sker mer investeringar av typen rationalisering och ersättning än ren expansion. Det finns flera skäl till detta. En är att arbetskraften är dyr både i Sverige och Tyskland, och inte finns tillgänglig i önskad omfattning. Andra skäl är att möta konkurrens från lågkostnadsländer i Östeuropa eller Asien, få smartare produktionsflöde för att öka produktiviteten eller för att synen på leverantörskedjor förändrats.

Fortsatt inflationsfall i USA bådar gott

Inflationen i USA föll i januari med 0,3 procentenheter och uppgick därmed till 3,1 procent. Inflationen exklusive energi är högre men föll också aningen till 3,7 procent. Månadstakten steg dock i båda fallen, säsongsrensat. 

Det är möjligt att den amerikanska centralbanken, Fed, hade hoppats på ett större fall. Men sannolikt känns det ändå positivt och lugnande att inflationen fortsätter ned. Man ska också komma ihåg att det inflationsmått som Fed fokuserar mest på, PCE-prisindexet, tydligt har mattats av under de senaste månaderna.

I nästa vecka kommer svensk inflation och även definitiva för eurozonen för januari. Det mest sannolika är att inflationen i Sverige då hoppar upp igen – tillfälligt – för att sedan vända ned igen i februari. Utvecklingen under 2024 kommer att jämföras med den under 2023 och därmed färgas av hoppiga energipriser under förra året.

Lägst personalomsättning i industrin

Tittar vi i backspegeln så varierar personalomsättningen i industrin mellan 8–10 procent per år av de som är anställda tills vidare. I genomsnitt sedan år 2015 har omsättningen uppgått till 8 procent, en ganska normal siffra om man tittar historiskt även om den var lite lägre i början av 2000-talet.

I siffror för personalomsättning som Statistikmyndigheten (SCB) presenterar varje kvartal för anställda tills vidare i olika näringsgrenar är den lägst inom industrin. En avgörande förklaring till det, från Industriekonomerna, är helt enkelt att där finns många trevliga jobb.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Bengt Lindqvist
, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi