– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren. Det är positivt för svensk industris konkurrenskraft, säger Teknikföretagens förhandlingschef, Tomas Undin.
Avtalsvärdet är 4,1 procent det första året och 3,3 procent år två.
– Ovisshet i spåren av pandemin, alla konsekvenser av kriget i Ukraina och snabb kostnads- och ränteutveckling har inneburit flera svåra avvägningar i förhandlingarna. Den avtalade nivån ligger under många av de avtal som träffats i Europa men på den höga sidan i förhållande till arbetsgivarsidans ingångsvärden i förhandlingarna. Positivt är att parterna genom viktningen av avtalet har skickat en tydlig signal om att vi har tilltro till att Riksbanken kommer lyckas med sitt arbete att dämpa inflationen, säger Tomas Undin.
Det nya avtalet bidrar till att stabilisera ekonomin
– Vi har slutit ett avtal i ett bekymmersamt omvärldsläge och visat att industrin återigen kan ta ansvar i en svår situation. Vi ser 2023 som ett förlorat år för hela samhället, men det andra avtalsåret anger en inriktning som innebär att vi kommer närmare ett normalläge i ekonomin, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.
– Det blir nu viktigt att snabbt komma tillbaka till ett kostnadsläge som bottnar i produktivitetsutveckling och tydligt stärker konkurrenskraften. Vi behöver ha en fortsatt ansvarsfull löneökningstakt för att inte fastna i en löne- och inflationsspiral som hotar både jobb och företagens möjlighet att konkurrera, säger Per Widolf.
Med ett nytt Industriavtal på plats så är också lönenormen, märket, för övriga arbetsmarknaden satt. Industriavtalet skapar stabilitet i den svenska lönebildningen sedan 1997.
Arbetsgivarorganisationerna inom industrin är: Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Grafiska Företagen, IKEM – Innovations- och kemiarbetsgivarna, Gröna Arbetsgivare, TEKO och TMF.