Det var några av ämnena som diskuterades på seminariet ”Globalt eller lokalt – vad avgör lönesättningen?” med experter från bland annat SEB, Konjunkturinstitutet och Medlingsinstitutet.
Våren 2020 ska löner och arbetsvillkor för 2,8 miljoner löntagare förhandlas, men vilka faktorer kommer att avgöra lönesättningen? För att reda ut det bjöd fyra arbetsgivarorganisationer – som tillsammans företräder 90 procent av svensk industri – in till ett lunchseminarium i Stockholm.
Seminariet anordnades av Industriarbetsgivarna, IKEM, Livsmedelsföretagen och Teknikföretagen som på scen representerades av sina chefekonomer Kerstin Hallsten, Carl Eckerdal samt Mats Kinnwall. Dessutom deltog Håkan Frisén, prognoschef SEB, Karolina Holmberg, chef för priser och arbetsmarknad, Konjunkturinstitutet, samt Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet. Samtalen modererades av journalisten Mia Odabas.
Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten gjorde en global utblick och fokuserade bland annat på den vikande världshandeln.
– Det är tydligt att den globala tillväxten och handeln dämpas. Där är alla bedömare överens. Tittar vi på världshandelns utveckling historiskt ser vi att den år 2000–2007 växte med 6,7 procent. Från 2011 till idag har den bara växt med 2,7 procent. Det är en stor minskning, och kurvorna pekar uppenbarligen nedåt, sade Kerstin Hallsten. Vi ser även att basindustrins brist på personal minskar. Många företag planerar att minska antalet anställda. Inbromsningen kommer alltså fortsätta, men vad beror den egentligen på? Dels är det en följd av det normala konjunkturmönstret, dvs en avmattning efter en högkonjunktur. Den här utvecklingen förstärks av globala handelskonflikter, fler tullar och osäkerhet om spelregler, och allt detta bidrar till att hämma konsumtion och investeringar, sade Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna.
Vidare betonade Hallsten vikten av att den ekonomiska politiken nu fokuserar än mer på produktivitetshöjande åtgärder.
– Jag håller med om att den svenska produktivitetsutvecklingen är svag, sade Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Det är ett stort problem och även något som vi ser internationellt. Jag tycker det är svårt att säga exakt vad detta beror på.
Viktigt utgå från exportindustrin
– Vi i industrin kan inte göra som Konjunkturinstitutet och prata om löneutveckling utifrån huvudsakligen inhemska faktorer som inflation och prisutveckling. Våra företag är verksamma internationellt. Svensk industri exporterar 30–90 procent av sin produktion. Våra företag ingår i ett globalt handelsflöde, och därför är globala faktorer avgörande. Det här gäller också för stora delar av den svenska tjänstesektorn, konstaterade Mats Kinnvall, chefekonom på Teknikföretagen.
Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten påpekar att den internationella aspekten också påverkar vikten av att den rådande industrinormeringen bibehålls, där industrin sätter kostnadstaket, ”märket”, för löneutvecklingen även inom andra branscher.
– Att vi utgår från exportindustrin är extra viktigt för basindustrin i och med att den i många fall inte kan flytta på sig, ta gruvindustrin till exempel. Den måste kunna konkurrera internationellt, sade Kerstin Hallsten.
