Industrisatsningarna i Norrland bedöms öka elbehovet med cirka 90 TWh på bara drygt två decennier. Det motsvarar i storleksordningen 10 normalstora kärnreaktorer eller många tusen vindkraftverk.
Energimyndighetens och Svenska kraftnäts (SVK) bedömning är att elbehovet 2045 totalt kommer att ha stigit från dagens cirka 140 TWh till ett span mellan 210–370 TWh. Den övre nivån är klart högre än i tidigare bedömningar – men ändå inte osannolik utan baseras på faktiska ansökningar till SVK. Den lägre nivån innebär kort och gott att industrisatsningarna och elektrifieringen delvis misslyckats.
Ödesfrågan handlar om att säkra tillgången till fossilfri el där och när den behövs, till ett konkurrenskraftigt och rimligt stabilt pris. Det är uppenbart att alla fossilfria kraftslag och tekniker måste ges möjlighet att bidra till ett mer än fördubblat framtida elsystem.
Det kräver i sin tur att politiken tar tag i de stora utmaningarna på ett mycket aktivt och handgripligt sätt. Möjligheterna med de stora industrisatsningarna som genomförs och planeras runt om i Sverige är stora. Utvecklingen är samtidigt inte given utan kommer att avgöras av om rätt förutsättningar kommer på plats.
Allt om Kinas ekonomi: landet som hackar och hostar
Det var länge sedan – 2009 – Kinas ekonomi visade tvåsiffrig BNP-tillväxt. Perioden därefter fram till 2019 uppgick den till 7,5 procent i genomsnitt per år. Året innan corona eller år 2019 hade den avtagit till 6 procent. År 2020–2022 blev som bekant påverkat av virus. Ett likartat tillväxtförlopp visar även industriproduktionen även om tillväxten år 2021 blev tillfälligt tvåsiffrig.
2022 hackade och hostade ekonomin betydligt som följd av coronapolitiken. BNP-tillväxten inskränktes till att öka med tre procent förra året i genomsnitt samt visade nolltillväxt mellan tredje och fjärde kvartalet.
Kinas problem är inte ett utan ganska många visar Industriekonomernas totalgenomgång av landets ekonomi. Industriproduktionen växte med endast 3,5 procent i fjol. Den underliggande efterfrågan på motorfordon exklusive batterifordon har varit begränsad sedan rekordåren 2016–2017. Det ser dock inte allt för illa ut inför 2023. Även produktionstillväxten för maskinindustrin har gått i stå. Byggsektorn går tillbaka, efter flera galna år, och hushållens konsumtion utvecklas inte i linje med vad de styrande i landet skulle önska.
2049 vill kommunistpartiet fira 100 år med att vara världens största ekonomi. Klarar USA av 2 procents BNP-ökning per år så måste Kinas i så fall öka med 3 procent per år.
Arbetsmarknaden mattas av
Förra veckan kom data som visade på fallande produktion och orderingång i november. Och nu visar arbetsmarknadsdata för december på en fortsatt försvagning på arbetsmarknaden. Antal varsel i tillverkningsindustrin ökade ytterligare och uppgick i december till 1 415 säsongsrensat, vilket är högre än snittet mellan 2010 och 2019 på 600 (som är mer av ett normalläge).
Varslen i hela ekonomin har också ökat under 2022 men dämpades något i december. Ökade varsel visar att stigande kostnader i form av framför allt höga energipriser och en svagare ekonomisk utveckling nu påverkar de som redan har en anställning.
När varslen ökar stiger även antalet arbetslösa och sysselsättningen minskar. Industriekonomerna har djupdykt i korrelationen mellan varsel, arbetslöshet och antal sysselsatta. Bland annat ser vi att om varslen ökar i dag så korrelerar det som mest med en uppgång i antalet arbetslösa kommande 1–2 månader
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
