Svängningarna i producenternas priser når inte alltid konsumenterna. Förändringstakten under perioden mars 2021 till december 2022 var 37 procent för PPI för varor. Under samma period var förändringstakten för KPI 17 procent.
Prisförändringar som syns i producentled ibland kan minskas ned i något av distributionsleden från producent till konsument, genom till exempel effektiviseringar vid förädling av produkten.
Ytterligare en förklaring till att producentprisförändringarna inte slår igenom helt mot konsument beror på företagens begränsade möjligheter, utifrån konkurrens- och marknadsförhållanden, att ta ut hela kostnadsförändringen i nästa steg i distributionsledet eller i konsumentpriset.
Den årliga förändringstakten av producentpriserna har minskat sedan september 2022 och med ovan resonemang som grund är sannolikheten även att konsumentprisindex kommer sjunka framöver, dock med en viss fördröjning. När, samt för vilka konsumtionsvaror och tjänster det sker för först, det får vi se.
Snabbare rotation på sedelpressarna spär på inflationen
I veckans nyhetsbrev så har Industriekonomerna även analyserat sambandet mellan ökningen av penningmängden och inflationen. Ekonomen Milton Friedman sa: ”Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon”. Det är inte strikt rätt, alltid. Däremot finns det stöd för tesen att inflationen på längre sikt bestäms av monetära förhållanden.
I praktiken har såväl de monetära impulserna – injektion av pengar som ökar penningmängden – som inflationsbanorna varierat betydligt mellan ekonomierna. Men när vi tittar på frågan: ”Tenderar länder med kraftigare monetär impuls att systematiskt få större ökningar i prisnivån över tid?”, då hittar vi ett samband
En procent starkare monetär impuls under perioden 2000–2022 har i genomsnitt (bland knappt 50 länder) sammanfallit med 0,3 procent större ökning av KPI under perioden. Skillnader i monetär impuls ”förklarar” 62 procent av skillnaderna i KPI-ökning. Länder med snabbare rotation på sedelpressarna får helt enkelt räkna med högre inflation.
Bristen på arbetskraft klingar av
Sedan några kvartal tillbaka har orderingången till Sveriges teknikindustri minskat (exklusive försvarsorder) och som en följd har efterfrågan på arbetskraft börjat klinga av. Andel företag med brist på arbetskraft har fallit tillbaka och nyanmälda lediga platser har planat ut på hög nivå sett till kvartalsgenomsnitt.
Efterfrågan på arbetskraft reagerar vanligtvis med eftersläpning utifrån utvecklingen av order- och produktionsdata. Orderingången bedöms inte kvickna till i närtid viket lättar trycket på arbetsmarknaden framöver.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
