Detta skulle innebära en välbehövlig lättnad för europeiska hushåll och företag – och kommer på lite sikt också bidra till att pressa ner den rekordhöga inflationen.
I Tyskland respektive EU har fyllnadsgraden av gaslagren nått vintermålen flera veckor före utsatt tid. Det snabba skiftet till import av flytande naturgas (LNG) ligger bakom framgången – men Europas jakt på LNG har tills nyligen också bidragit till att driva upp såväl det europeiska gaspriset som LNG-priset till nya höjder.
En direkt konsekvens av de nu lägre gaspriserna är att de europeiska elpriserna har pressats ned. Elpriset i Tyskland korrelerar närmast exakt med det europeiska gaspriset. Även det sydsvenska elpriset samvarierar med gaspriset – men på lägre nivå än det tyska. Att priserna nu fallit ännu mer i Sverige beror såväl på den tilltagande vindkraftsproduktionen som på serviceunderhåll på utlandskablar.
Inte räddad av produktiviteten
I förra veckan publicerade Industriekonomerna en rapport om utvecklingen av arbetskraftskostnaderna. I detta veckobrev tittar vi på fler mått för att belysa konkurrenskraften. Det är utvecklingen av produktiviteten i Sverige jämfört med euroområdet och de relativa enhetsarbetskostnaderna enligt RULC (relative unit labor cost eller relativ enhetsarbetskostnad).
Under perioden 2000–2007 växte produktiviteten i Sverige med i genomsnitt nästan sex procent per år. Efter finanskrisen har produktiviteten ökat med endast cirka en procent per år. Även utvecklingen under 2022 har varit väldigt svag.
Plockar man ihop de olika delarna kan man jämföra utvecklingen av enhetsarbetskostnaderna i olika länder. De relativa enhetsarbetskostnaderna i Sverige i nationell valuta har ökat mer än i Finland, Tyskland och Euroområdet sammantaget sedan 2011. Och utvecklingen hittills under 2022 har gått åt fel håll.
Väldigt volatila vinster
Det råder en hög volatilitet i företagens lönsamhet, speciellt inom basindustrin där det inte bara svänger ofta utan även rejält. Basindustrin har under senare tid varit gynnade av en god ekonomisk utveckling, pandemin med stigande efterfrågan på varor, stigande priser och på senare tid en allt svagare krona. Under 2020 och delar av 2021 stärktes i stället kronan vilket försämrade lönsamheten.
Ekonomin mattas nu av och vi är på väg mot en rejäl avmattning. Priserna på exempelvis metaller och trävaror faller. Samtidigt stiger företagens räntekostnader snabbt och kostnader för bland annat el är fortsatt höga och det finns en risk att de fortsätter att stiga. Sannolikt kommer lönsamheten mattas framöver.
Ett annat sätt att analysera utvecklingen av företagens ekonomiska och finansiella situation är att titta på utvecklingen av vinst- och löneandelar. Löneandelen visar alltså hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner och sociala avgifter. Det som inte tillfaller arbetstagarna kallas vanligtvis vinstandelen.
Sedan 1950-talet har löne- och vinstandelen i näringslivet rört sig i stora vågor. Från mitten av 1990-talet har löneandelen i hela näringslivet stigit gradvis och vinstandelen sjunkit.
De kortsiktiga svängningar som uppkommer är i stor utsträckning relaterat till svängningar i konjunkturen. Det kan periodvis även vara motiverat med en högre vinstandel om en större omställning av verksamheten behöver genomföras. Till exempel den gröna omställning som nu sker i företagen.
I norra Sverige sker exempelvis enorma satsningar på fossilfritt järn och stål. De samlade investeringarna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg beräknas uppgå till drygt tusen miljarder kronor fram till 2040.
Växelkursen problem när industrins råvarupriser minskar
Priserna på industriråvaror minskar. Terminspriser på exempelvis stål visar att de lägre priserna kommer att stå sig även över vintern. Den för tillfället svaga kronan utgör dock ett problem.
Inverkan på råvarupriser av bortfallet av många råvaror från Ryssland och Ukraina blev begränsad samtidigt som de prisnivåer som noterades i våras triggade ett ökat utbud från andra länder.
Med början av april i år har stål- och råvarupriser minskat rejält. The Economist industrial material price index har fallit med 33 procent mellan vecka 10 och vecka 41 i år. För närvarande ligger detta index på samma nivå som i oktober 2020.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
