Förväntningarna på två och fem års sikt rörde sig sidledes och är i linje med inflationsmålet. Förra veckan kom data som tyder på att den ekonomiska aktiviteten inte fortsatte att backa utan snarare ökade något i november. Utvecklingen banar väg för att Riksbanken kan fortsätta sina räntesänkningar som planerat.
KPIF-inflationen föll i december (-0,3 procentenheter) medan inflationen i USA och Euroområdet fortsatte att stiga (+0,2 procentenheter). I Sverige uppgår nu KPIF-inflationen till låga 1,5 procent. Inflationen i Sverige är därmed fortsatt lägre än i USA där inflationen var 2,9 procent och Euroområdet där inflationen var 2,4 procent i december (se figuren nedan till vänster).
Rensat för energipriser är inflationen något högre och inflationen har rört sig mer sidledes. I Sverige var inflationen rensat för energi, den mer underliggande inflationen, 2,0 procent och alltså i linje med inflationsmålet. Fortsatt bidrar alltså energipriserna till att hålla tillbaka prisökningstakten.
Gräver man vidare i statistiken kan det konstateras att prisökningstakten på tjänster har fortsatt att dämpas – alltså att priserna fortsätter att stiga men i långsammare takt – både i Sverige och USA (se diagram nedan). I Euroområdet rör sig tjänsteinflationen däremot fortsatt sidledes och låg i december på cirka 4 procent.
Varupriserna har däremot under senare månader fallit, en trend som dock brutits och i december var varupriserna på ungefär samma nivå som året innan. Fortfarande är dock varuinflationen både i Sverige och USA lägre än genomsnittet mellan 1995 och 2021.
Inflationsförväntningar i linje med inflationsmålet
I veckan kom även uppgifter om penningmarknadsaktörernas förväntningar på bland annat inflation, BNP-tillväxt och räntor. Förväntningarna på inflationen om ett år ökade tydligt, men ligger fortfarande lågt (1,4 procent). De tvååriga och femåriga förväntningarna var i januari på ungefär samma nivå som i december och i linje med inflationsmålet. De långa förväntningarna har under den senaste volatila inflationsperioden legat relativt stabila. De femåriga förväntningarna toppade redan i juli 2022 och trenden har sedan dess varit nedåtgående. Ur det hänseendet alltså ett bra betyg till inflationsmålsregimen och Riksbanken.
Marknadens syn på BNP-tillväxten på fem års sikt har gradvis gått tillbaka sedan 2021. Förväntningarna låg då på cirka 2,3 procent. Inflationsförväntningarna är vanligtvis tillbakablickande och drivs i stor utsträckning av den senaste tidens inflation, särskilt förväntningarna på kort sikt. Sannolikt är förväntningarna på BNP också adaptiva. Den svaga tillväxt vi haft under 2024 kan ha påverkat även synen på den mer långsiktiga BNP-tillväxten. Men den mer dystra synen kan även vara påverkad av en ökad geopolitisk osäkerhet och risk för mer protektionism och handelshinder. Det är möjligt att även den mer hackiga utvecklingen i den gröna omställningen spökar.
Riksbankens prognos: ytterligare en räntesänkning
I november uppgick inflationen exklusive energi till 2,4 procent efter att ha stigit under några månader. Industriarbetsgivarna skrev då att detta sannolikt oroade Riksbanken, liksom att tillväxten i produktiviteten under både 2023 och 2024 varit negativ samtidigt som lönerna ökat relativt mycket. I förra veckan kom indikationer på att efterfrågan i november ökade. Om ekonomin tar lite mer fart kan produktiviteten börja återhämta sig vilket minskar kostnadstrycket för företagen. Andra positiva nyheter är de lägre inflationssiffrorna för december och de stabila inflationsförväntningarna. Utvecklingen banar väg för att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång under första halvåret i år – vilket de signalerade vid det senaste penningpolitiska mötet och vilket Erik Thedéen tog upp i veckan. Men sedan är det stopp enligt Riksbankens huvudscenario. I Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens senaste konjunkturrapport var bedömningen att ytterligare räntesänkningar kommer i år. Det är fortfarande en rimlig bedömning.
Ett nyhetsbrev från Industriarbetsgivarnas ekonomer
Välkommen att prenumerera på ett nytt ekonomiskt nyhetsbrev! I brevet kommenterar Industriarbetsgivarnas ekonomer de senaste nyheterna på ekonomiområdet, med särskilt fokus på basindustrin. Det skickas ut ungefär varannan vecka till dig som är prenumerant. Dela gärna nyhetsbrevet med dina kollegor och tipsa dem om att prenumerera.
Mer ekonomisk analys från Industriarbetsgivarna
Industriarbetsgivarna publicerar löpande analyser över den ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt, med särskilt fokus på basindustrins branscher.
Kontakt
