Debattartikeln publicerades i Dagens Nyheter den 8 april
Varje år revideras lönerna för Sveriges arbetstagare och på många arbetsplatser har lönesamtal mellan chefer och medarbetare nyligen genomförts. En utgångspunkt i lönesamtalen är de avtal som slöts under avtalsrörelsen 2025 mellan arbetsmarknadens parter. Om ett år ska nya avtal träffas.
Sedan 1997 har löneavtalet i den konkurrensutsatta exportindustrin satt ramarna för löneutvecklingen på svensk arbetsmarknad. Utgångspunkten är att de avtal som industrins parter träffar ska bidra till förbättrad internationell konkurrenskraft och därmed starkare företag, liksom god löneutveckling och goda villkor för de anställda.
När företag på ett bättre sätt kan konkurrera på globala marknader gynnas tillväxten i produktionen och sysselsättningen. Förbättrad konkurrenskraft är alltså nödvändigt för att svenska löntagares köpkraft ska förbättras och för att vårt välstånd ska kunna öka över tid. Modellen har tjänat Sverige, svenska företag och deras medarbetare väl.
Våra viktigaste handelspartners har traditionellt varit länder i vårt närområde. Så är även fallet nu, men företagen möter samtidigt en allt större konkurrens från länder som Kina. I ett läge där konkurrensen hårdnar och europeisk industri får allt svårare att värja sig på världsmarknaden är det viktigt att avtalsrörelsen, som inleds vid årsskiftet, utgår från de nya och växande globala utmaningarna.
Konkurrensen från Kina växer snabbt, och kan snart bli dominerande
Tyngdpunkten i den globala ekonomin har förskjutits. Europeiska industriländer utgör fortfarande en viktig del av den konkurrens Sverige möter. Men konkurrensen från Kina växer snabbt, och kan snart bli dominerande. Ett europeiskt perspektiv räcker inte längre.
Svenskt Näringslivs rapport ”Den andra Kinachocken och utmaningar för svensk konkurrenskraft” visar att svenska företag i allt högre grad möter konkurrens från Kina. Det handlar inte längre enbart om enkel produktion, utan om avancerade produkter som fordon, telekom, maskiner och läkemedel. I basindustrin är det numera inte bara stålindustrin som utmanas av Kina, utan även skogsindustrin. Lönebildningen måste ta hänsyn till detta.
Efter WTO-inträdet 2001 integrerades Kina med rekordfart i världsekonomin, något som i efterhand blivit känt som den första ”Kinachocken”. Landet blev med sin lågavlönade arbetskraft snabbt en global aktör inom branscher och segment av tillverkningsindustrin som Sverige redan lämnat. Men sedan ett drygt decennium har Kina växlat upp.
Målet är nu att inta globalt ledande positioner i avancerade områden som AI, eldrivna fordon och batteriteknik. Utvecklingen drivs delvis av stora statsstöd och subventioner. Det väcker i sig frågor om den kinesiska politiken är långsiktigt hållbar. Men det som sker här och nu påverkar oss oavsett.
I dag har kinesiska företag tagit stora kliv upp i värdekedjorna. Kina har numera betydande marknadsandelar i ett stort antal produktgrupper och är världsledande i vissa industrier, exempelvis tillverkning av solceller. Sedan några år är Kina också världens största exportör av personbilar.
Produktiviteten i Kina ökar också snabbt. I tillverkningsindustrin har tillväxten varit fyra gånger högre än i västvärlden under de senaste två decennierna. Bakom detta ligger omfattande investeringar. Enligt International federation of robotics stod Kina för hälften av alla installerade industrirobotar 2024. Robotintensiteten överträffas i dag endast av Singapore och Sydkorea. Samtidigt är hälften av världens beviljade patent kinesiska. Kombinationen av investeringar och innovationer driver produktivitetsutvecklingen.
Samtidigt är hälften av världens beviljade patent kinesiska
Konkurrensen från Kina ökar kraftigt på de globala marknader där svenska företag verkar. I början av 2000-talet mötte Sverige och Tyskland kinesisk konkurrens i cirka 20 procent av sina produktgrupper. I dag är andelen nära 50 procent i Tyskland och 30 procent i Sverige.
Då en stor del av svensk export går som insatsvaror till inte minst Tyskland, påverkas vi också indirekt av det hårdnande konkurrenstrycket. Sedan 1995 har Sveriges andel av den tyska importen halverats, samtidigt som den kinesiska andelen har mångdubblats.
Det råder ingen tvekan om att denna andra ”Kinachock” påverkar oss. Som konsument ser vi den utvidgade kinesiska konkurrensen kanske tydligast i att allt fler kinesiska elbilar numera rullar på våra vägar. Det är en effekt av att Kina har flyttat fram positionerna i avancerad produktion.
Det är centralt att vi i avtalsrörelsen ser till hela konkurrenssituationen när vi analyserar vilket utrymme som finns för lönekostnadsökningar. I synnerhet när stora delar av europeisk industri brottas med strukturella problem. Kina och kinesisk konkurrens måste vara en del av diskussionen om den svenska industrins konkurrenskraft.
När tillväxt och värdeskapande i allt högre utsträckning nu sker utanför Europa måste ett globalt perspektiv vara utgångspunkten
Den förhandlingsordning i vilken löneavtalen i industrin sätter ramarna för löneutvecklingen på svensk arbetsmarknad har i 30 år varit en garant för svensk konkurrenskraft, och dessutom medfört stigande reallöner. När tillväxt och värdeskapande i allt högre utsträckning nu sker utanför Europa måste ett globalt perspektiv vara utgångspunkten när Sveriges internationella konkurrenskraft diskuteras inför nästa års avtalsrörelse.
Det ökande konkurrenstrycket från Kina är sannolikt här för att stanna. Att bortse från detta i lönebildningen riskerar att slå hårt mot svenska företag och deras medarbetare, med ökad risk för lägre sysselsättning, en sämre reallöneutveckling och svagare ekonomisk utveckling under lång tid framöver.
Det är uppenbart att löneökningstakten i nästa avtalsrörelse 2027 måste växla ned. Det är en viktig förutsättning för att stärka vår långsiktiga konkurrenskraft och ge utrymme för god löneutveckling och goda villkor för de anställda.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv
Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna
Erik Spector, chefekonom Teknikföretagen
