Industriekonomerna: Industrivaror har visat en omfattande prisuppgång i början på 2022, som också i stort sett kan hänföras till energi och råvaror, men där den senare utgörs främst av stål, metaller, trävaror, plaster eller kemiprodukter. Men hur kommer det se ut framåt?
Ett nytt säkerhetspolitiskt läge kräver anpassningar i den nationella planen för infrastruktur. Det skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten tillsammans med flera företrädare för arbetsgivare och fackförbund.
Fortsatta störningar i globala värdekedjor samt en för snabb åtstramning av penningpolitiken i USA kommer att medföra en betydligt svagare tillväxt i Sverige och globalt under 2022–2023 än tidigare förväntat. Det visar Industriekonomernas konjunkturrapport.
Tillverkningsindustrins exportleveranser nådde en peak redan i mars 2021, liksom teknikindustrins. Att industrins exportleveranser toppade redan i mars förra året, trots att efterfrågan från exportmarknader fortsatte att öka därefter, beror i hög grad på de leverans- och produktionsstörningar som motorfordonsindustrin drabbades av under i stort sett hela 2021. I mars i år låg exportleveranserna från motorfordonsindustrin 28 procent lägre än toppen i mars förra året. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.
Välkommen till presskonferens den 11 maj där Industriekonomerna presenterar konjunkturprognos. Medverkar gör Industriekonomernas ekonomer Lena Hagman, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall som redogör för den ekonomiska utvecklingen. På plats finns även Johan Wiktorin, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, för att tala om den säkerhetspolitiska utvecklingen.
Kriget i Ukraina har än så länge bara satt små spår i data över arbetsmarknaden. AKU-data för mars visade att sysselsättningen minskade något vilket bidrog till att arbetslösheten steg och landade på 7,6 procent. Antalet nyanmälda och kvarstående lediga platser var samtidigt fortsatt höga, skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.
Sverige står inför ett avgörande i frågan om cementförsörjningen. Därför träffar vi, representanter för svensk industri, idag ansvariga departement. Vi utgår ifrån att vi tillsammans kan se vilka förutsättningar och lösningar som måste till, skriver företrädare för flera av industrins bransch- och arbetsgivarorganisationer i Dagens Industri.
Inflationen har tagit ett skutt de senaste månaderna, såväl globalt som i Sverige. I Sverige handlade spiken i inflationen initialt nästan uteslutande om direkta effekter av stigande energi- och livsmedelspriser. Kärninflationen (KPIFE), det vill säga inflationen rensad från volatila energi- och livsmedelspriser, var påfallande konstant, skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet.
”Vårbudgeten saknar viktiga strukturreformer för fler jobb och tillväxt. Det är uppenbart att det är valår och att regeringen delar ut pengar lite här och där, snarare än skapar förutsättningar för tillväxt”, säger Kerstin Hallsten i ett uttalande om regeringens vårbudget.
Världshandeln kvicknade till i fjol och ökade med tio procent i volym eller som brukligt mer än tillväxten i global BNP i perioder av ekonomisk återhämtning. Det motsatta gäller vanligtvis vid ekonomisk tillbakagång som under 2020 eller under finanskrisen 2009 då världshandeln minskade mer än global BNP. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.