Håglös tysk höst följs av deppig vinter
BNP-tillväxten globalt och i stora länder och områden som USA, Eurozonen och Kina dämpas tydligt och blir i vissa fall negativ under andra halvåret i år och under 2023. I Sverige väntar en likartad utveckling. Den bedömningen gör Industriekonomerna i sin konjunkturprognos som presenterades i veckan.
Sverige slipper inte undan
Sammantaget bedöms BNP i Sverige öka med 3,4 procent i år vilket i stor utsträckning följer av ett starkt första halvår. Stigande och höga kostnader, höjda räntor och recession i bland annat euroområdet och USA väntas gradvis få allt större genomslag på den ekonomiska utvecklingen. Liksom i bedömningen i maj väntas bygginvesteringarna i Sverige dessutom falla kraftigt under 2023 till följd av brist på cement. Under 2023 bedöms BNP därför vara i princip på samma nivå som i år, noll-tillväxt alltså.
Vem tände inflationsraketen?
Initialt fokuserade många på faktorer som skenande råvaru- och insatsvarupriser i kölvattnet av flaskhalsarna efter pandemin, som förklaring till årets inflationsspik. På senare tid har fokus i stället riktats mot rusningen i energipriserna i spåren av Rysslands anfallskrig på Ukraina.
Egentligen handlar det dock om mer långsiktiga, fundamentala orsaker. Världsekonomin har pumpats knökfull med högexplosivt monetärt bränsle de senaste 15 åren. För att försvara inflationsmålen har centralbankerna besvarat ett ihållande globalt disinflationstryck med extremt låga räntor och extraordinära åtgärder med syfte att pressa upp inhemsk inflation.
Slutsatsen är således att skurken i dramat är 15 år av monetära excesser som slutligen exploderade i ansiktet inte bara på världens centralbanker. Konsekvensen blir i första hand en rejäl konjunkturnedgång och dyrtider för hushåll och företag världen över.
Illa genomtänkta beslut bakom skenande elpriser
Rusande elpriser är i stor utsträckning ett resultat av dåliga och illa genomtänkta politiska beslut i Sverige och i andra europeiska länder. Planerbar kraftproduktion har stängt ner utan att alternativa lösningar har funnits på plats.
Stabiliserade el- och gaspriser under september – trots sprängningar av Nord Stream
Idag har vi facit för hela septembers el- och gaspriser. Vi kan konstatera att trenden med kraftigt ökande priser den ena månaden efter den andra är bruten. Såväl det europeiska gaspriset som elpriserna i södra Skandinavien och Tyskland sjönk något jämfört med månaden innan – även om nivåerna fortsatt är bekymmersamt höga för såväl hushåll som elintensiva industriföretag. Naturgasmarknaden verkar därtill tagit emot nyheten om sprängningarna av Nord Stream utan att drabbas av någon större panik.
I landets sydligaste elområde (SE4) landade spottpriset på 2,42 kr/kWh i genomsnitt under september. Drygt 60 öre lägre än månaden innan. I Mellansverige (SE3) landade elpriset på 2,29 kr/kWh – vilket är ett nytt rekord, om än bara marginellt högre än under augusti. I de båda norra elområdena (SE1 och SE2) steg elpriserna kraftigt jämfört med månaden innan. Nivån landade i båda fallen på nästan exakt en krona per kWh.
Att paniken på naturgasmarknaden uteblev är mot denna bakgrund positivt. Gaspriset gick förvisso sammantaget upp med ett tvåsiffrigt procenttal under tisdagen och onsdagen – för att sedan under torsdagen falla tillbaka igen. Med tanke på hur volatilt gaspriset är sticker samtidigt inte detta ut nämnvärt. En viktig orsak till att priset inte drog i väg till nya rekordnivåer är sannolikt vetskapen om att Nord Stream redan var avstängd på obestämd tid. En annan är att Europa till stor del redan ersatt den ryska gasen med flytande naturgas (LNG).
Håglös tysk höst följs av deppig vinter
När inflationstakten och priset på råvaror drog i väg för snart ett år sedan började framtidstron svikta för Tysklands industri. En stor chock kom i samband med att Ryssland invaderade Ukraina men följdes av lite bättre humör under försommaren.
Stigande elpriser och energifrågan i stort har nu fått framtidstron att närma sig corona- och finanskrisnivå a la 2020 och 2009. Index för förväntat affärsläge om sex månader minskade till index 72 i september där index 100 kan tolkas som business as usual. Allt mindre än index 80 kan tolkas som katastrofnivå.
Sambandet mellan index av faktiskt affärsläge, faktisk industriproduktion och förväntat affärsläge är inte alltid glasklart. Hursomhelst bådar detta inte gott inför vintern.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
