Enligt en strikt tolkning av den monetaristiska skolan innebär en växande penningmängd relativt BNP, att prisnivån måste stiga i proportion till överskottspengarna. Som monetarismens överstepräst Milton Friedman uttryckte det en gång i tiden: Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon.
Det är slående hur snabbt överskottspengarna ökat den senaste 24 åren, där utvecklingen i synnerhet varit dramatisk de senaste tre åren: Penningmängden har ökat 215 procent/172 procent/132 procent mer än BNP i USA/Sverige/Tyskland sedan 1998.
Det är tydlig att prisnivån inte alls stigit i paritet med överskottspengarna: BNP-deflatorn har stigit med 70/58/43 procent i USA/Sverige/Tyskland sedan 1998. Tittar vi på inflationen så borde den alltså ha stigit mer givet den monetära impulsen och givet en strikt tolkning av den monetaristiska skolan.
Den monetära ansatsen har alltså inte varit mycket att luta sig mot som inflationsteori under senare decennier. Det kan dock inte uteslutas att den monetära ansatsen går mot en upprättelse i takt med att globaliseringseffekterna avtar. Tar vi ett längre perspektiv har monetaristerna ändå i genomsnitt haft ganska rätt.
Väldigt svag avslutning på sommaren
I september publicerade Industriekonomerna sin senaste konjunkturrapport. Bedömningen var att BNP-tillväxten i år skulle uppgå till 3,4 procent och att industriproduktionen skulle öka med 2 procent i volym. Nu har hård-data för augusti börjat trilla in. Sammantaget tyder ny statistik på ett väldigt svagt tredje kvartal. Frågan är om vår nyligen gjorda bedömning av BNP-tillväxten redan ter sig för optimistisk?
Hushållens konsumtionsindikator för augusti visar ett oförändrat index mellan juli och augusti. Index toppade i maj i år på index 112,2 för att därefter gå svagt tillbaka till index 110,7 i augusti. Samtidigt var indikatorn sammantaget 1,8 procent högre än i augusti förra året.
Industriproduktionen minskade i augusti med drygt 6 procent jämfört med juli. Produktionsvolymen i fordonsindustrin föll åter tillbaka kraftigt samtidigt som också produktionsnivån för kemi och läkemedel och maskinindustrin minskade jämfört med juli. Dessa fyra delbranscher utgör cirka 45 procent av tillverkningsindustrin.
BNP-indikatorn för augusti går åt samma håll och visar att Sveriges BNP minskade med 1,3 procent mellan juli och augusti säsongsrensat.
Tuffare för svensk skogsindustri – men globala möjligheter på sikt
Den tidigare överhettade trävarumarknaden har vänt, och präglas nu snarare av ett överutbud. Samtidigt är det svårt att bortse från hur ett signifikant minskat utbud från Ryssland till världsmarknaderna återigen kan skapa en brist på trävaror i världen.
Europeiska och svenska leveranser av grafiskt papper har minskat mer än produktionen, vilket har lett till en utveckling med nedåtgående priser. En liknande utveckling råder för produktion och leveranser av förpackningsmaterial.
Trots att exporten av papper och kartong i volym till och med juli har gått tillbaka med nio procent, har exportvärdet ökat med 25 procent till och med juli och var då 51,3 miljarder kronor. Den svagare kronan mot framförallt dollarn (17 procent hittills i år) har bidragit till det höga exportvärdet.
Priset på massa har fortsatt uppåt under året och är nu på nya rekordnivåer. De stigande priserna samt en svagare krona har bidragit till ett högt exportvärde. Volymerna för export av massa till och med juli var oförändrad, men under samma period steg exportvärdet med 20 procent till 19,2 miljarder kronor.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
