Nästa fråga blir då när perioden med räntesänkningar kan tänkas inledas och hur långt styrräntorna kan förväntas falla? Följer centralbankerna sitt historiska mönster från de senaste decennierna då är svaret att sänkningarna kommer ganska snart. ECB har exempelvis väntat som längst fem månader, Riksbanken och Fed har väntat som mest sex månader, med undantag vid ett tillfälle av Fed. När man väl har dragit i gång har man genomfört snabba och stora ackumulerade sänkningar på 175–700 räntepunkter.
Bästa gissning från Industriekonomerna är att riksbankerna kommer att sänka räntorna igen mycket tidigare än vad deras prognoser säger. Räkna med rejäla räntesänkningar framöver med början nästa år!
Svagt Tyskland förebådar fortsatt svagt för investeringar
Oroväckande data dök upp i veckan när orderingången för maskinindustrin i Tyskland presenterades. Tysklands maskinindustri är världens största exportör av premiummaskiner varav många produkter ligger i den teknologiska fronten. Data härifrån utgör därmed en indikator på tillståndet för global investeringskonjunktur.
Efter årsskiftet 2021–2022 har orderingång varit på det sluttande planet. I år har nedgångstakten i genomsnitt legat på ungefär minus tio procent. Oktober i år var inget undantag eller minus 13,5 procent i volym jämfört med oktober förra året.
Vi får finna oss i att 2024 inledningsvis inte blir något starkt år av investeringar och får se fram emot 2025–2026.
Trög konsumtion med hopp om bättre 2024
Hushållens konsumtionsindikator för oktober, som Statistikmyndigheten presenterade i veckan, ökade marginellt från september (+0,1 %) vilket är inom felmarginalen. Jämfört med oktober förra året var det också i stort sett nolltillväxt. Således har sista kvartalet i år inte inletts i någon dramatisk nedgång.
För Euroområdet kom konsumtionsdata i form av detaljhandelsförsäljning denna vecka. Vi ser ett likartat förlopp inom detta område som i Sverige.
Lyckas inflationsbekämpningen och inflationstakten fortsätter att avta finns det därutöver chans till att reallöner kan börja öka. Det finns alltså en del saker som talar för att konsumtionen ökar framöver men utan att det blir någon konsumtionsfest.
BNP stiger igen – men räkna med fortsatt svag utveckling
Nya preliminära data för oktober visar på en uppgång i BNP. BNP-indikatorn studsade upp, drivet av ett positivt bidrag från nettoexporten av varor och därmed sannolikt delvis en effekt av en svag krona. Hushållens konsumtion var dock i stort oförändrad medan statistik över produktionen i näringslivet och orderingång i industrin backade.
Att BNP stiger kanske man spontant kan tycka är något positivt. Men i och med att det är Riksbanken som håller i taktpinnen och att inflationen är i fokus så ska man nog snarast se detta som något negativt. Svag produktion i näringslivet och minskad orderingång tyder dock på att företagen förväntar sig svag efterfrågan framöver. Det kanske lugnar Riksbanken.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
