28 mars 2024

Riksbanken öppnar för räntesänkning i maj


Foto på Riksbankens hus vid Brunkebergstorg Riksbankens hus vid Brunkebergstorg i Stockholm. Foto: Mostphotos.

Riksbanken lämnade idag räntan oförändrad på 4 procent, vilket de allra flesta bedömare räknat med. Marknadsförväntningarna på styrräntan är att första sänkningen troligtvis kommer redan i maj. Det skriver Industriarbetgsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer i sitt veckobrev.

Kronkursen har alltmer hamnat i fokus i den penningpolitiska debatten. Inte minst då den i stort sett är det enda som står i vägen för en räntesänkning under våren. De inhemska förutsättningarna är goda för en räntesänkning redan i maj, givet att inget oförutsett händer. Risken för ytterligare kronförsvagning kvarstår dock och då är styrräntans förhållande till andra centralbankers styrräntor viktig.

Det är viktigt att bevaka utvecklingen av växelkursen men utan ytterligare försvagning bör den här nivån inte utgöra ett hinder för en sänkning i maj.

Låg byggaktivitet i Kina håller tillbaka globala råvarupriser

Tillväxten i Kinas industriproduktion var 6,9 procent i genomsnitt för januari-februari jämfört med motsvarande period 2023. Detta är en något högre tillväxttakt än under sista kvartalet förra året på sex procent. Framför allt tillverkning av motorfordon rullar på i bra takt jämfört med de två inledande månaderna förra året och bidrar till den sammantagna tillväxten.

Parallellt så går byggsektorn kräftgång, byggboomen är över i Kina för denna gång, och husbyggandet har halkat tillbaka ned på 2006 års nivå. Jämfört med samma period förra året är minskningen januari–februari 25,8 procent för kommersiellt byggande och minus 33,6 procent för bostäder.

Utvecklingen i Kina är tillbakahållande för världsmarknadspriserna på metall. Den prisuppgång som vi ändå sett på London Metal Exchange (LME) de senaste veckorna beror på att råvarumarknaderna har börjat diskontera globala räntesänkningar under loppet av 2024.

Minskad sysselsättning väntas i backande basindustri

Stigande inflation och stigande räntor medförde att läget i den räntekänsliga basindustrin blev betydligt sämre under 2022 och framåt. Efterfrågan minskades inte minst av en allt svagare byggsektor och dämpad handel.

Enligt nationalräkenskaperna minskade basindustrins förädlingsvärde i fasta priser med 14 procent mellan 2022 och 2023. Nedgången var bred. Fallet var som störst i delar av skogsindustrin och industrin för byggmaterial.

Trots vissa positiva signaler är det en samstämmig negativ syn på det framtida sysselsättningsläget i branscherna. Det visar Konjunkturinstitutets barometer för mars som kom i veckan. De olika delarna av basindustrin planerar att minska antalet anställda de kommande tre månaderna.

Fallande capture rates gissel för Europas väderberoende kraftslag

Effekterna av den ökande andelen väderberoende kraftproduktion i elsystemen märks numera tydligt såväl i Sverige som i våra grannländer. I Tyskland är det främst solkraften som uppvisar trendmässigt fallande capture rate, till skillnad från i Sverige och Finland där motsvarande främst syns för vindkraften

Vid analys av capture rate tittar man på hur mycket av det genomsnittliga spotpriset under en viss period som faktiskt fångas av respektive kraftslagDet ger en indikation av det som brukar benämnas elproduktionens värde.

Solkraften i Tyskland producerar som mest under sommarhalvåret då den under några timmar mitt på dagen ofta svarar för en betydande del av elbehovet. Solkraften trycker då ner elspotpriserna till låga (eller till och med negativa) nivåer i stora delar av Europa.

I Finland uppvisar vindkraften ungefär motsvarande grad av kannibalisering som i Sverige. De stora volymerna el som kan produceras när vinden friskar i, blir ofta inlåsta bakom flaskhalsar i elnäten. I Finland har capture rate för vindkraften till och med utvecklats något sämre än i Sverige

Positivt är att utvecklingen för capture rates redan har bidragit till att styra investeringar till förmågor som möjliggör ökad reglerbarhet. Den pågående utbyggnaden av effekt i vattenkraften, med fler turbiner i redan befintliga anläggningar, är bra exempel på detta. Andra lösningar som bidrar med ökad reglerbarhet och energilagring är också på frammarsch.

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer

Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för tekniksveriges och industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Teknikföretagen:
Erik Spector, chefekonom, erik.spector@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se


Ekonomi