Även tjänsteinflation, som oroar centralbankerna, föll. Prisökningstakten för tjänster är nu högre än för varor men mer trögrörliga. Tjänsteinflationen steg med fördröjning och är nu på väg ned något senare.
När det gäller Sverige har många delsektorer inom tjänstesektorn indexerade affärsavtal. Ett långsammare prisförlopp för tjänster är därmed inte speciellt förvånande. När nu inflationen har fallit tillbaka och löneökningarna växlar ner i år slår det rimligtvis igenom tjänstepriserna.
Prosperas kvartalsvisa undersökning av inflationsförväntningarna visade på något lägre inflationsförväntningar på ett och två års sikt jämfört med förra mätningen medan de var stabila på fem års sikt. På samtliga horisonter ligger nu inflationsförväntningarna nära om än något över Riksbankens inflationsmål.
Alla pusselbitar är alltså på plats för lägre räntor. Inflationen har rasat, inflationsförväntningarna är på målet och konjunkturen är svag och försvagas fortfarande (mer om det nedan).
Arbetslösheten stiger
BNP växte inte alls under 2023 och 2024 blir ett svagt år. Arbetsmarknaden har som vanligt reagerat med fördröjning. Sista kvartalet 2023 började tillväxten i sysselsättning att avta och uppgick till 0,6 procent. Slår vi ihop volatila månadssiffror för januari och februari i år med motsvarande period förra året har sysselsättningen minskat med 0,2 procent. Den öppna arbetslösheten var i genomsnitt 8,1 procent under januari – februari i år, jämfört med 7,7 procent vid samma tid ifjol.
Svagare konjunktur i teknikindustrin
Affärsläget för teknikindustrin i Sverige minskar fortsatt under första kvartalet och är under normalnivå. Orderingången minskar i tilltagande omfattning jämfört med sista kvartalet förra året, mest för de två största delbranscherna som är maskin- och transportmedelsindustri. Det visar Teknikföretagens konjunkturbarometer för årets första kvartal.
– Konjunkturförsvagningen drabbar inte bara Sverige. Genom vårt omfattande handelsutbyte med övriga Europa följer index för affärsläget som vanligt motsvarande index för teknikindustrin i Euroområdet, säger Teknikföretagens chefekonom, Erik Spector.
Lägre elpriser har bidragit till att lugna inflationsbrasan
Såväl de väderberoende kraftslagen som kärnkraften har levererat bra den senaste hösten och vintern. Det har bidragit till en lättnad på el- och gasmarknaderna och lägre elpriser, vilket i sin tur bidragit till att pressa ner inflationen.
De svenska elpriserna landade på omkring 50 öre per kWh i hela landet under februari, vilket innebar en negativ prisutveckling jämfört med tidigare såväl i månads- som i årstakt. I Tyskland har elspotpriserna också utvecklats negativt i såväl års- som månadstakt under februari.
Det som framför allt eldade på inflationsbrasan var Rysslands användning av gaskranen som vapen mot väst i uppladdningen inför den fullskaliga invasionen av Ukraina för drygt två år sedan.
Europas envetna arbete med att spara energi och ersätta den ryska rörledningsgasen med LNG (flytande naturgas som anländer Europa med båt) innebar därefter att situationen stabiliserades hösten 2022. Att inflationen nu fallit till mer normala nivåer igen gör att cirkeln snart är sluten.
Positivt är också att de väderberoende kraftslagen levererat bra det senaste året. Det gäller både vattenkraften i Sverige och Norge samt att vindkraften levererat på rekordnivåer i Norden och Tyskland. Dessutom har både svensk, finsk och fransk kärnkraft levererat betydligt bättre den gångna vintern än den föregående
Nu i helgen ska Putin – drygt två år efter att han lät stridsvagnarna på bred front rulla in i Ukraina – väljas om som rysk president, i ett riggat val. I samband med detta kan vi konstatera att den inflationsbrasa som drevs upp via energimarknaderna, efter att Ryssland skruvat åt gaskranen, nu på allvar har svalnat.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Brenden Grath, ekonom, brenden.grath@industriarbetsgivarna.se
