Svaghetstecken är att exportvolymerna från USA, EU respektive Japan till Kina faller kraftigt. Nästa år förväntar vi att redovisad BNP-tillväxt dämpas till något lägre än fyra procent. Den faktiska är antagligen lägre.
Kina har gjort en tillväxtresa som lyft delar av befolkningen ur armod. Priset är bland annat avtagande avkastning på investeringar, roads to nowhere samt CO2-utsläpp per invånare som trefaldigats sedan år 2000.
Med tanke på de geopolitiska spänningarna kan det vara intressant att se hur svensk ekonomisk exponering ser ut för Kina. Dotterbolag till svenska koncerner i Kina hade en nettoomsättning på 212 Mdr kronor år 2021, jämfört med en total global nettoomsättning på 4 157 Mdr för samtliga dotterbolag. Antar vi att vinstmarginalen är omkring höga sju procent handlar det om cirka 14 Mdr kronor per år i rörelseresultat i Kina.
Tilltagande kannibalisering för vindkraften
Vindkraften kannibaliserar alltmer på sig själv i takt med att den byggs ut. Kannibaliseringen uppstår eftersom vindkraften, när den är tillräckligt utbyggd, kan trycka ner elpriset till låga nivåer i ett helt elområde. Den försämrar därmed lönsamheten för sig själv när vädret är gynnsamt, förutsatt att elen säljs på spotmarknaden.
Inom kraftindustrin används begreppet capture rate som ett mått på hur stor andel av det genomsnittliga spotpriset som fångas av ett kraftslags faktiska produktion. En capture rate ger alltså en indikation om ifall elproduktion finns tillgänglig när den faktiskt efterfrågas av marknaden.
För vindkraften i Sverige har denna andel minskat i takt med att produktionen byggts ut. Alltmer av vindkraften snurrar till ett pris som tryckts ned under det genomsnittliga spotpriset. För att begränsa denna effekt framöver krävs även fortsättningsvis en rimlig balans mellan planerbara-, reglerbara- och väderberoende resurser i elsystemet.
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer
Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Ellen Khan, ekonom, ellen.khan@teknikforetagen.se
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
