Tas hänsyn till den gradvisa försvagningen av växelkursen fram till 2019 ser läget bättre ut. När kronan sedan stärktes under pandemin försämrades konkurrenskraften, detta i en situation när konjunkturen kraftigt försvagades. Detta illustrerar risken med att fokusera enbart på kostnadsutvecklingen med hänsyn taget till utvecklingen av växelkursen.
Konkurrenskraft kan mätas på flera olika sätt. Ett mått är att jämföra arbetskraftskostnaden att producera en given mängd varor eller tjänster i olika länder. Detta mått kallas RULC, relative unit labor cost. Man jämför då utvecklingen av de totala arbetskraftskostnaderna och produktiviteten. Måttet kan tas fram både i den egna valutan och i gemensam valuta.
De relativa enhetsarbetskostnaderna i Sverige i nationell valuta har ökat mer än i många andra ekonomier mellan 2011 och 2019. Det är endast i USA som kostnaderna har ökat mer än i Sverige. En förklaring till detta är en väldigt svag utveckling av produktiviteten i USA under denna period.
I en artikel djupdyker Industriekonomerna i arbetskraftskostnaderna och jämför Sveriges utveckling med en rad viktiga konkurrentländer.
Preliminärt bokslut över pandemin
Hur har olika länders ekonomi drabbats av pandemin? Tillverkningsindustrin världen över drabbades av gigantiska ras i pandemins inledningsskede, när lockdown klippte av de globala leverantörskedjorna. Stora fall inträffade exempelvis i länder med en betydande andel fordonsindustrin, som Sverige och Tyskland där underleverantörerna ofta befinner sig i andra länder. I Sverige studsade industriproduktionen kraftigt tillbaka igen när leverantörskedjorna återställdes samtidigt som efterfrågan på fordon tog fart.
Summa summarum tillhör svensk tillverkningsindustri tveklöst vinnarna även om det inträffade ett bakslag i början av 2022. Notabelt är att Tyskland, med relativt likartad industristruktur som Sverige, näst efter Spanien uppvisat den svagaste utvecklingen för industrin under pandemin.
Summerar vi de två senaste årens BNP-utveckling kan vi konstatera att flertalet ekonomier i vårt urval nu är större än eller i paritet med innan pandemin. Sorgebarnen är Spanien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och i viss mån Belgien. ”Vinnarna” är de nordiska länderna inklusive Sverige samt USA.
Överraskande svagt första kvartal 2022
Det blev ingen succé för Sveriges ekonomiska tillväxt under första kvartalet i år. BNP, eller värdet av varor och tjänster som produceras, minskade med 0,8 procent i volym jämfört med sista kvartalet i fjol. Att Sveriges BNP minskar från ett kvartal till ett annat har i hyggligt modern tid bara inträffat i samband med finanskrisen 2008–2009, Eurokrisen 2011–2012 och virusproblemen förrförra året.
Innevarande kvartal i år lär inte heller bjuda på något exceptionellt ekonomiskt uppsving. För några veckor sedan presenterade Industriekonomerna sin prognos för Sveriges BNP-tillväxt 2022. Med den svaga inledning av 2022 som nu har rapporterats kommer det bli svårt att få ihop en BNP-tillväxt på 2,5 procent i genomsnitt i år.
Den internationella konkurrenskraften för industrin är avgörande…
…var budskapet på Industriekonomernas avstamp inför avtalsrörelsen. Drygt 70 åhörare varav cirka 50 på plats deltog i seminariet, som hölls i Stockholm den 2 juni.
Medverkande var: Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet, Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet, Andreas Wallström, prognoschef, Swedbank samt Industriekonomernas Mats Kinnwall och Kerstin Hallsten.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
Kontakt
