10 februari 2023

Synade siffror visar svag orderingång i december


stålbalkar och kran Foto: Rikard Westman

Orderingången i volym hoppade upp inte bara rejält utan nära nog extremt för Sveriges industri sammantaget i december. Ökningen var dock i stort sett uteslutande ett resultat av en remarkabel ökning i order av försvarsprodukter. Det skriver Industriekonomerna i senaste nyhetsbrevet från Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Rensat för lite onormala avvikelser ökade orderingången för industrin marginellt eller med 0,5 procent i volym jämfört med december 2021. För basindustrin var det värre eller minus 5,9 procent jämfört med december 2021. Här har utvecklingen varit på minussidan månad för månad sedan augusti förra året.

Oaktat hoppande månadssiffror och försvarsprodukter har orderingången vikt ned sig för industrin under hela andra halvåret förra året. Detta är i linje med det vi noterat vad gäller mindre gynnsam global ekonomisk tillväxt på senare tid. Värt att notera för försvarsprodukter samt många eltekniska produkter är att order inte kommer att reflekteras i produktionsökning inom någon månad eller två. Det är oftast projekt som löper under lång tid.

Industriekonomerna förklarar statistiken i Ekonomiekot Extra

Lyssna gärna på Ekonomiekot Extra där Industriekonomernas Mats Kinnwall diskuterar orderstatistiken med journalisterna Kristian Åström och Erika Mårtensson.

Riksbanken höjer: ”Varför gör dom på detta viset?”

Inflationen är hög och det är viktigt att Riksbankens fokus är att få tillbaka inflationen till målet. På torsdagen höjde också Riksbanken som väntat styrränta med 0,5 procentenheter till tre procent.

Dessutom tuffade Riksbanken under nytillträdde chefen Erik Thedéen till sig ytterligare jämfört med tidigare position. Signalen är nu ytterligare minst 0,25 procentenheter högre ränta under våren. Inga räntesänkningar anas heller vid horisonten som sträcker sig till mars 2026.

En diskussion drog i gång direkt bland ekonomer och debattörer om den nya linjen är för tuff. Oavsett vad man tycker gäller det att inte glömma bort att Riksbankens mål är att åstadkomma just det som många ekonomer varnar för, nämligen en svensk lågkonjunktur. Att man tar i ordentligt – för mycket enligt vissa – beror på att Riksbanken till varje pris vill undvika att inflationen biter sig fast på höga takter via skarpa löneökningar och permanent högre inflationsförväntningar, högre inflation, etcetera.

Det ligger alltså i Riksbankens mandat, instruktion och uppdrag att vidta de åtgärder man anser ändamålsenligt för att uppnå inflationsmålet. Veckans besked bidrar till detta.

”Det är viktigt att Riksbanken signalerar att inflationsmålet ska nås”

Industriekonomernas Kerstin Hallsten om Riksbankens räntehöjning i Ekonomiekot.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom


Ekonomi