I dag den 21 februari växlar Industriarbetsgivarna och IF Metall krav för arbetare inom byggnadsämnes- och buteljglasindustrin. Industriarbetsgivarnas mål är att avtalen ska bidra till en stark och konkurrenskraftig industri som skapar fler jobb.
I dag den 21 februari växlar Industriarbetsgivarna och IF Metall krav för arbetare inom byggnadsämnes- och buteljglasindustrin. Industriarbetsgivarnas mål är att avtalen ska bidra till en stark och konkurrenskraftig industri som skapar fler jobb.
Kortare arbetstid skulle leda till ökade kostnader, svårigheter att bemanna och ökad övertid – vilket hotar både jobb och investeringar. Att politiken blandar sig i denna fråga hotar den svenska modellen och riskerar att försvåra avtalsförhandlingarna, skriver, Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna och Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna i en debattartikel i Dagens industri.
Den 19 december växlade arbetsgivarna och facken inom industrin yrkanden inför avtalsförhandlingarna 2025. Vi ställde några frågor till Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf och biträdande förhandlingschef Kristina Karmestedt Estman om Industriarbetsgivarnas och fackens yrkanden. Dessutom ger de en översiktsbild av den kommande förhandlingsprocessen.
Idag växlar arbetsgivarna och facken inom industrin yrkanden inför avtalsförhandlingarna 2025. ”Det är produktivitet, kostnadskontroll och långsiktighet som svensk industri behöver”, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.
”Stärkt konkurrenskraft, ökad produktivitet och flexibilitet i avtalen är våra övergripande mål när vi går in i avtalsförhandlingarna med Pappers”, säger Per Widolf, förhandlingschef hos Industriarbetsgivarna.
I förra veckan presenterade Facken inom industrin sina huvudkrav i nästa avtalsrörelse: en uppväxling till 4,2 procent. Fokus bör vara på svensk konkurrenskraft och med blicken mot framtiden skriver 5 företrädare för svensk industri.
I dag presenterade Facken inom industrin sitt gemensamma lönekrav inför 2025 års avtalsrörelse. Facken kräver en löneökning på 4,2 procent.
Är Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport ett användbart faktaunderlag till arbetsmarknadens parter? Är fokus i rapporten rätt? Publiceras den vid rätt tidpunkt? Svaret på de frågorna är snarare nej än ja.
”Sverige är ingen isolerad ö. Svenska faktorer kan inte styra lönebildningen, det är den internationella konkurrenskraften som är vägledande.” Det säger Kerstin Hallsten i en kommentar till Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport.
Industriarbetsgivarna arrangerade i veckan Industriarbetsgivarnas arbetsrättsdag 2024. Dagen innebar ett välkommet återseende efter pandemin och bjöd bland annat på arbetsrättsliga nyheter, LAS/Huvudavtalet efter två år, droger i arbetslivet, AI samt aktuella EU-frågor.