Antal bygglov för bostäder i Sverige för första kvartalet i år minskade till 8 500 jämfört med 17 200 motsvarande kvartal förra året. Minskat antal bygglov är inget unikt för Sverige och vi ser alltså ett likartat förlopp i många andra länder. De negativa effekterna av minskade bostadsinvesteringar kommer att påverka industrin negativt under hela 2023.
Motvind för svenska hushåll
Svensk detaljhandel studsade upp i april med 2,8 procent jämfört med mars. Visserligen en ljuspunkt, men detaljhandelns omsättning stod därmed fortfarande sju procent under nivån för mars 2022.
Hushållen har utsatts för ordentliga motvindar de senaste kvartalen. Bakom det ligger inflation och reallöneminskning i sällskap med stigande räntor och krympande förmögenheter.
Hushållens konsumtion har en stark samvariation med dess förmögenhetsutveckling. Under år 2022 halverades hushållens nettoförmögenhet jämfört med år 2021 – från 26 000 Mdr SEK till 13 000 Mdr SEK – drivet av fallande börskurser och fastighetspriser.
Aktuella tecken på stabiliserade fastighetspriser och återhämtad börs är positivt för hushållen. Men Industriekonomerna räknar med fortsatt försiktighet. Inte minst i takt med att arbetsmarknaden kommer att försämras under det kommande året.
Producentpriser på tjänster och varor pekar mot fallande inflation
Producentprisindex (PPI) för varor gick ned med 1,0 procent i april jämfört med föregående månad. Det var den lägsta årstakten sedan januari 2021.
I förra veckans nyhetsbrev tittade vi på korrelationen mellan PPI och konsumentprisindex (KPI). För att komplettera bilden har vi nu även inkluderat producentprisindex för tjänster (TPI).
Enligt vår statistiska analys kommer sjunkande tillväxttakter i PPI och TPI, som bland annat beror på lägre råvarupriser och lägre priser för tjänster som till exempel transport och magasinering, ha stor påverkan på inflationstakten enligt KPIF. Om inget oförutsett händer, kommer inflationstakten enligt KPIF sjunka i slutet av 2023 samt under 2024.
Men om det är något vi lärt oss senaste tre åren är det att oförutsedda händelser kan ställa allt på sin spets och ge tvära kast – även för de mest beprövade prognoserna och modellerna.
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
