10 juni 2022

Toppen passerad för USA:s kärninflation?


Toppen passerad för USA:s kärninflation? Foto: Mostphotos

Ökningen i USA:s inflation har varit relativt bred det senaste dryga året men liksom i andra länder har energipriserna varit en viktig drivfjäder. Det skriver Industriekonomerna i senaste veckobrevet.

Inflationstakten enligt KPI har ökat från drygt en procent i början av 2021 till 8,6 procent i maj 2022. Under samma period har energikomponenten i KPI accelererat från två procent till 15,5 procent.

Frågan är då vad vi kan förvänta oss av USA:s inflation det kommande året? Mycket hänger naturligtvis på utvecklingen i världen i termer av Rysslands krig i Ukraina, Kinas covid-restriktioner, med mera.

Bortsett ifrån denna osäkerhet finns det dock en hel del som pekar mot att kärninflationen nu har toppat och kan falla tillbaka ordentligt. Vi har gjort några simuleringar. Återgår exempelvis månadstakten till det historiska mönstret innan pandemin, kommer kärninflationen falla till två procent i maj 2023.

BNP och hushållens konsumtion föll i april men det var inget ras

BNP-indikatorn visar att Sveriges BNP minskade med 0,2 procent mellan mars och april säsongsrensat. Jämfört med i april 2021 var aktiviteten i ekonomin 2,5 procent högre, kalenderkorrigerat.

Konsumtionen har sammantaget rört sig sidledes sedan toppen i november, och i april föll konsumtionen som helhet med 0,4 procentenheter. Det visar konsumtionsindikatorn för april. Inbromsningen runt årsskiftet kan kopplas till att ökad smittspridning i vintras ledde till nya restriktioner. När sedan i stort sett samtliga restriktioner släpptes den 9 februari i år ljusnade utsikterna åter, men som vi alla vet dök det femton dagar senare upp nya kriser och katastrofer.

Blickar vi längre fram väntas den höga inflationen, stigande bolåneräntor, en lugnare arbetsmarknad, fallande aktie- och bostadspriser samt en allmän oro kopplat till kriget i Ukraina och det säkerhetspolitiska läget ge en fortsatt dämpad utveckling av hushållens konsumtion.

Stigande värdetillväxt äts upp av ökade kostnader

Data för industriproduktionen i Sverige i april var inte någon munter historia och produktionsnivån minskade jämfört med mars med 0,6 procent. Jämfört med april i fjol var det i stort sett nolltillväxt eller -0,1 procent. Allra mest minskade produktionsnivån för tillverkare av insatsvaror. Globala logistikproblem och primära eller sekundera effekter från Rysslands krigshandlingar har rimligtvis inverkat negativt.

Tillväxten i industriproduktionen både i Sverige och globalt har varit måttlig en längre period. Återhämtningen för Sveriges industriproduktion efter det hemska andra coronakvartalet 2020 tappade tempo relativt omgående eller redan under sista kvartalet samma år. Till och med april i år har produktionen ökat med begränsade 1,8 procent i volym eller 0,1 procent per månad i genomsnitt jämfört med kvartal 4 2020.

Om tillväxten i volym varit begränsad sedan slutet av 2020 blir historien lite annorlunda om vi i stället tittar på värden i kronor och ören. I värde har industriproduktionen i stället ökat med sammantaget 21,3 procent mellan sista kvartalet 2020 och april i år.

Med hög värdetillväxt för industrin i Sverige rullar således pengarna in rätt bra för industrin men det gör också kostnaderna. För Sveriges industri sammantaget är det ändå inte så glada dagar då driftsöverskottet minskade mellan sista kvartalet förra året och första kvartalet i år. Höga prisökningar och hög inflation skapar ingen hållbar tillväxt.

Om Industriekonomerna

Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin. 

Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten
, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Joel Jensen, ekonom, joel.jensen@industriarbetsgivarna.se

Teknikföretagen:
Mats Kinnwall
, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se 
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se 
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se

Kontakt

Kerstin Hallsten
Kerstin Hallsten
Chefekonom
Joel Jensen
Joel Jensen
Ekonom

Ekonomi