Betydelsen av förutsägbara regler och policystabilitet är avgörande för Sveriges konkurrenskraft. Det framgår tydligt av data från både IMD (International Institute for Management Development) och Tillväxtverket. Givet förutsägbarhetens centrala roll för Sveriges konkurrenskraft är det oroande att en så stor andel av företagen upplever problem med just handläggningstider och regeltolkningar.
Nuvarande tvistebaserade system har ofta svårt att hantera målkonflikter mellan miljö-, klimat- och ekonomisk nytta, vilket turerna kring Cementa, LKAB etc. visar. En del av problematiken skulle kunna läggas till rätta genom en förändring i hur befintligt regelverk tillämpas. Sverige hade tidigare en mer flexibel och konsensusbaserad modell som var ett föredöme jämfört med dagens system.
Det är välkommet att EU sätter fokus på tillståndsprocesser och behovet av att de effektiviseras. Vi varnar dock för att införa snabbspår, det som behövs är effektiva tillståndsprocesser generellt. Att politiskt peka ut vissa teknologier har sällan visat sig vara en framtidssäker lösning.
Inflationstakten fortsätter ned
Jämfört med mars förra året ökade KPI med 10,6 procent, en nedväxling från februari som visade en ökningstakt på 12 procent. Ser vi till inflationsmåttet KPI-F, eller då effekterna av räntekostnader rensas bort, var inflationstakten 8 procent att jämföra med 9,4 procent i februari och höga 10,2 procent i december förra året. Det har funnits en oro att olika mått på underliggande inflation exempelvis då vi rensar för räntekostnader och energi skulle dra i väg. Så blev inte fallet.
Inflationsförväntningarna för KPI i Sverige på ett respektive två års sikt enligt undersökningsföretaget Prosperas kvartalsundersökning ligger sammantaget på 5,7 procent respektive 3,1 procent det vill säga över Riksbankens inflationsmål.
I Konjunkturinstitutets barometrar skiljer sig företag och hushåll väsentligt angående inflationsförväntningarna på ett års sikt. Företagen tror inflationstakten blir 4,4 procent medan hushållen tror på 10,1 procent. Skulle kommande månadstakter stödja hushållens dystra scenario så kommer det inte räcka med att Riksbanken stannar vid en styrränta på 3,25 procent, som väntas nu i april (+ 0,25 procent).
Om Industriekonomerna
Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens ekonomer analyserar konjunkturutvecklingen och tillväxtförutsättningarna i omvärlden och Sverige, arbetsmarknaden, penningpolitiken med mera. Vi ger vår egen bedömning av vad den senaste statistiken visar på dessa områden. Vår utgångspunkt är att klargöra bilden av vad utvecklingen innebär för industrins förutsättningar och dess effekter på resten av ekonomin.
Industriarbetsgivarna:
Kerstin Hallsten, chefekonom, kerstin.hallsten@industriarbetsgivarna.se
Anton Strid, ekonom, anton.strid@industriarbetsgivarna.se
Teknikföretagen:
Mats Kinnwall, chefekonom, mats.kinnwall@teknikforetagen.se
Lena Hagman, ekonom, lena.hagman@teknikforetagen.se
Bengt Lindqvist, ekonom, bengt.lindqvist@teknikforetagen.se
Robert Tenselius, ekonom, robert.tenselius@teknikforetagen.se
